Det finns olika tolkningar av vad ”anden” i Bibeln är. Och skillnaden i betydelse beror oftast på vilken tolkning man har av vem Jesus Kristus är. De som tror att den Helige Ande är en person tror på en treenig Gud; Gud Fadern, Gud Sonen och Gud Anden.
De som tror att anden är Guds kraft, Guds ”andedräkt, Guds ”inre” tror oftast att Jesus enbart var en vanlig människa samt att människan enbart är en helt dödlig biologisk varelse med en kropp och ett psyke (själ).
Vad anden är har stor betydelse i konsekvenserna;
– har människan fått den Helige Ande som ett sigill inom sig?
– är den Helige Ande ”Hjälparen” eller en opersonlig hjälpande kraft?
– är Gud en treenig Gudom eller inte?
Med jämförelser av bibelställen och en lista av motsägelser och konsekvenser av läror ser vi vilken bild som tydligt växer fram; den Helige Ande är en person i en treenig Gudom.
1 Mos. 1:1-2 säger:
”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade över vattnet.”
I Bibel 2000 står det i stället att ”en gudsvind svepte fram över vattnet”.
Det är en väsensskild betydelse mellan den Helige Ande och en opersonlig gudsvind.
Att jämföra olika bibelöversättningar samt grundtexter är både intressant och kan vara en viktig del i djupare studier av Bibeln när man söker förklaringar på teologiska frågor.
Ordet för ”anden” är i den hebreiska grundtexten femininum; ”ruwach”.
Gud har alltså inte en kvinnlig andedräkt, utan den Helige Ande skrivs här i feminin form.
I den grekiska grundtexten så är ”Hjälparen” (den Helige Ande), ”paraklétos”, alltid i maskulin form.
Och den Helige Ande, ”hagios pneuma”, är ”pneuma” i neutrum.
Det grekiska ordet för ”ande” har flera betydelser;
”pneúma – ande (Ande), vind eller andetag. Den vanligaste betydelsen (översättningen) av (pneúma) i NT är ”ande” (”Ande”). Det är dock bara sammanhanget som avgör vilken eller vilka betydelser som avses.”
(Strong’s Concordance)
”Ruwach” och ”pneuma” har samma betydelser och användningsområden.
Kritiker till treenighetsläran menar att den Helige Ande inte är en person i en treenig Gudom, utan Guds ”andedräkt” och kraft (Guds ”inre”). Liksom samma kritiker kan mena att människan inte har en ande utan enbart en själ och kropp med en andedräkt som ”ande”, människans livsgnista (som en levande varelse som andas).
Detta får motsättningar i Bibeln.
7 exempel:
1) I missionsbefallningen finns hela Gudomen.
I Matt. 28:19, säger Jesus; ”Döp dem i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.”
Jesus skulle i så fall ha menat; ”Döp dem i Fadern och Sonens och Faderns andedräkts/krafts namn.”, vilket ger resultatet att Jesus endast hade behövt säga ”Döp dem i Faderns och Sonens namn.” eftersom Faderns andedräkt/kraft inte är en person som har ett namn utanför Fadern själv. Dopet enligt Jesus egna ord blir då irrelevant.
I stället för motsättningar kan vi se att Jesus räknar upp den treenige Gudomen vid namn; Gud Fadern, Gud Sonen, Gud Anden. Vid dop så döps man i dessa tre namn; man döper en människa till Gud, till att tillhöra Gud. De är inte 3 separata gudar, utan 1 Gud i 3 ”personer” i ett och samma väsen;
Skaparen + Ordet som Skaparen skapar genom + Anden som Skaparen skapar med.
Vi kan se i Bibeln att apostlarna undervisade människor om att de skulle döpa sig ”i Jesu Kristi namn”; ”Omvänd er och låt var och en av er döpa sig i Jesu Kristi namn till syndernas förlåtelse och ni ska få den Helige Andes gåva.” Apg. 2:28.
Och det är relaterat till att Johannes dop skiljde sig från dopet som Jesus döper med. Johannes kom med dopet i vatten, till omvändelse, men Jesus kom med det som kallas för ”dopet” i den Helige Ande. Skillnaden ligger i att den frälste och vattendöpte får den Helige Ande som gåva inom sig.
2) Jesus berättar att han ska sända ”en annan Hjälpare”.
Jesus säger i Joh. 14:16-17; ”Och jag ska be Fadern, och han ska ge er en annan Hjälpare, för att han ska vara hos er för alltid, sanningens Ande, som världen inte kan ta emot, eftersom den inte ser honom och inte känner honom. Men ni känner honom, eftersom han förblir hos er och ska vara i er.”.
Faderns andedräkt/kraft skulle i så fall vara något som kristna skulle kunna lära känna som en person, men inte världen. Det handlar då om att lära känna Faderns andedräkt/kraft, och det hade räckt att Jesus hade sagt att kristna skulle lära känna Fadern eftersom andedräkten/kraften inte är något annat än Fadern själv.
Jesus är ”Paraklétos”, liksom Anden är ”Paraklétos”, eftersom Jesus sänder ”en annan Hjälpare”.
Paraklétos Anden manar gott för oss (Rom. 8:26).
Paraklétos Kristus manar gott för oss (Rom. 8:34).
Jesus Kristus sänder ”Kristi Ande”. Samma Ande som är ”Faderns Ande”. Samma Ande som sänkte sig ner över Jesus i form av en duva vid dopet i Jordanfloden, för att visa Johannes att Jesus var Guds Son som han väntade på och banade väg för.
I 1 Joh. 2:1 står det ”Men om någon syndar, har vi en försvarare hos Fadern, Jesus Kristus, den rättfärdige.”
”Paraklétos” betyder; ”förespråkare, förebedjare, tröstare, hjälpare”.
En utförligare förklaring är; ”paráklētos (”advokat, rådgivare-hjälpare”) är den vanliga termen i NT-tider för en advokat (advokat) – det vill säga någon som vittnar, som står upp i rätten.”
(Strong’s Concordance)
En opersonlig andedräkt eller kraft kan inte vara en ”paraklétos”, en person som står upp i rätten och vittnar; en advokat inför Fadern. Inte heller en förespråkare, förebedjare eller tröstare.
Men en person kan vara allt eller något av detta, och ser vi på helheten och hur Jesus förklarar Hjälparens uppgifter och egenskaper så framträder en person tydligt.
3) Den Helige Ande har personliga egenskaper.
Människor uppmanas i Ef. 4:30 att inte bedröva den Helige Ande: ”Och bedröva inte Guds Helige Ande, som ni har fått som ett sigill till förlossningens dag.”
Om den Helige Ande inte kunde bedrövas personligen skulle det stå; ”bedröva inte Fadern”. Faderns andedräkt eller Faderns kraft kan inte bli bedrövad personligen utan att vara en person.
”Herren Jesu Kristi nåd och Guds kärlek och den Helige Andes gemenskap vare med er alla. Amen.”
2 Kor. 13:13
Vi har gemenskap med Gud genom Anden, och alla som är pånyttfödda genom frälsningen har Andens gemenskap med varandra. När vi vandrar i Anden och följer Anden så bedrövar vi inte Anden.
Anden har ingen egen vilja utanför Faderns och Sonens vilja, eftersom Anden har samma vilja som Fadern och Sonen. Anden är Gud, liksom Fadern och Sonen är Gud.
”För genom honom har vi båda i en och samme Ande tillträde till Fadern. Därför är ni nu inte längre gäster och främlingar utan medborgare med de heliga och tillhör Guds familj, uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Jesus Kristus själv. I honom sammanfogas hela byggnaden och växer till ett heligt tempel i Herren. I honom blir också ni sammanbyggda till en Guds boning genom Anden.”
Ef. 2:18-22
”Men Andens frukt är kärlek, glädje, frid, tålamod, mildhet, godhet, tro, saktmodighet, självbehärskning.”
Gal. 5:22-23
Andens egenskaper är Andens frukt. Frukt står i singular. Gud är kärlek, och Andens frukt är agape-kärleken och agape-kärlekens uttryck. Anden kan inte verka om Andens frukter inte får råda, eftersom egenskaperna hör till Andens person, till Gud.
4) Den Helige Ande är en person som kan höra och undervisa vidare det han hör.
”Men Hjälparen, den Helige Ande, som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära er allt och påminna er om allt det jag har sagt er.”
Joh. 14:2
En andedräkt/kraft kan varken höra från Kristus och undervisa om Kristus på ett direkt och personligt sätt.
Endast en person i Gudomen kan vittna om Jesus Kristus och undervisa allt om honom direkt från honom:
”Jag har mycket mer att säga er, men ni kan inte bära det nu. Men när han kommer, sanningens Ande, ska han leda er till hela sanningen. För han ska inte tala av sig själv, utan allt han hör ska han tala, och han ska tala om för er vad som kommer att ske. Han ska förhärliga mig, för av mitt ska han ta och förkunna för er. Allt vad Fadern har är mitt. Därför sa jag, att han ska ta av mitt och förkunna för er.”
Joh. 16:12-15
Det grekiska ordet för ”sig själv” är; ”hautou”, och är ett reflexivt pronomen. Vilket ger en Ande som kan tala.
Skulle detta mena enbart Faderns andedräkt eller kraft skulle betydelsen i stället bli; ”för andedräkten/kraften ska inte tala av sig själv, utan allt den hör ska den tala och den ska tala om för er vad som kommer att ske”.
Är den Helige Ande inte en person i Gudomen blir Anden en opersonlig kraft eller utandning från Gud, och den kan då varken höra av sig själv, tala av sig själv eller föra vidare någonting av sig själv.
Kritiker till treenighetsläran kan mena att där det står ”han” om anden ska det i stället vara ”den”, eftersom den enda som finns som är Gud är Fadern (sonen är en upphöjd människa med viss tilldelad makt och ära).
Men vi måste alltid titta på hela sammanhangen och på Bibelns helhet.
Visar Bibelns helhet att Jesus är mer än en vanlig människa?
Visar Bibelns helhet att Anden är mer än Guds andedräkt eller kraft?
Den Helige Ande överbevisar om synd, rättfärdighet och dom:
”Och när han kommer, ska han överbevisa världen om synd och om rättfärdighet och om dom.”
Joh. 16:8.
Den Helige Ande vittnar om Kristus:
”Men när Hjälparen kommer, som jag ska sända er från Fadern, sanningens Ande, som utgår från Fadern, då ska han vittna om mig.” Joh. 15:26
5) Den Helige Ande är en person som man kan ljuga för.
”Då sa Petrus: Ananias, varför har Satan uppfyllt ditt hjärta, så att du ljög för den Helige Ande och tog undan en del av betalningen för jorden?” Apg. 5:3.
Man kan inte lura och ljuga för en andedräkt eller en kraft. Man ljuger för en person, och bedrar en person. Man kan försöka att bedra Fadern, men inte Faderns andedräkt eller kraft.
Orsaken till det som hände i Apg. 5:
Det grekiska ordet för ”uppfyllt” är; ”pleroo” betyder; ”att göra full, att göra komplett”.
Ananias och hans fru hade låtit Satan uppfylla deras hjärtan så att de medvetet bedrog den Helige Ande, för egen ekonomisk vinnings skull.
Begäret efter pengar är roten till allt ont, och även till att människor kan tappa tron:
”För penningbegäret är en rot till allt ont, vilket somliga har strävat efter och därigenom förts bort från tron och vållat sig själva mycket lidande.”
1 Tim. 6:10
6) Den Helige Ande går i förbön inför Fadern.
”Och på samma sätt hjälper också Anden oss i våra svagheter. För vi vet inte vad vi ska be om såsom vi borde, men Anden själv går i förbön för oss med suckar som inte kan uttryckas i ord. Och han som granskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom han går i förbön för de heliga efter Guds vilja.”
Rom. 8:26-27
En andedräkt kan inte gå i förbön inför den som andas ut andedräkten. Andedräkten eller kraften kommunicerar inte med den som andas. Förbön är kommunikation och gemenskap, och Fadern, Sonen och Anden har en ständig gemenskap eftersom de är ett.
Om den Helige Ande inte är en person så blir det i stället en andedräkt eller kraft som kan gå i förbön och dessutom ha en personlig vilja, eftersom den alltid ”går i förbön för de heliga efter Guds vilja”.
King James säger; ”And he that searcheth the hearts knoweth what [is] the mind of the Spirit, because he maketh intercession for the saints according to [the will of] God.”
Rom. 8:27
”The mind of the Spirit” är de grekiska orden; ”phronéma pneuma”.
”Phronéma” betyder; ”tanke, syfte, ambitioner”.
Den Helige Ande har alltså personliga tankar, syften och ambitioner. Och dessa är alltid enligt Guds fullkomliga vilja.
I versen innan står det; ”Likewise the Spirit also helpeth our infirmities: for we know not what we should pray for as we ought: but the Spirit itself maketh intercession for us with groanings which cannot be uttered.”
”…but the Spirit itself maketh intercession” är de grekiska orden; ”alla pneuma autos huperentugchano”. ”
Men Anden själv går i förbön för oss…”.
”Autos” är ett personligt pronomen; ” (1) själv (eftertryckligt) (2) han, hon, det (används för tredje persons pronomen) (3) den samma”
(Strong’s Concordance)
7) Hädelse av den Helige Ande är den enda synd en människa inte kan få förlåtelse för.
Jesus säger: ”Och den som säger något mot Människosonen, han ska få det förlåtet. Men den som talar mot den Helige Ande, han ska inte få förlåtelse, varken i denna tidsålder eller i den kommande.” Matt. 12:32
I Mark. 3:29 kan vi se ett förtydligande: ”För de sa: Han har en oren ande.” Den Helige Ande blev anklagad för att vara Satans demon.
Den Helige Ande är utvald, när det kommer till hädelse och oförlåtelse.
Människosonen är Kristus ”kommen i köttet”; Gud kommen som människa. Det är en hänvisning till profetian i Dan. 7:13, där Daniel i en syn får se ”en som liknade en människoson”.
Den som säger något mot Människosonen kan få förlåtelse, men den som hädar Guds Helige Ande som verkar i Människosonen hädar Gud.
Vi ser att det inte handlar om att häda en kraft eller ”andedräkt” från Gud, utan Gud själv: den Helige Ande, Hjälparen.
I Job står det:
”Guds Ande har gjort mig, den Allsmäktiges livsande ger mig liv.”
Job 33:4
Det bibelstället kan verka bekräfta att den Helige Ande enbart är Guds andedräkt och egen livsande. Men eftersom Anden är Livet, uppståndelselivet (dödens totala motsats), så är Anden allt heligt liv från Gud. Genom Andens uppståndelsekraft förvandlades Jesus jordiska kropp till en fullkomlig och oförgänglig förhärligad kropp. Och på liknande sätt ska våra jordiska kroppar förvandlas.
Men Anden är också någonting mer:
Den Helige Andes namn och titlar genom hela Bibeln:
Anden
Anden med kunskap och fruktan för Herren
Anden med råd och styrka
Anden med vishet och förstånd
Barnaskapets Ande
Den Allsmäktiges Livsande
Den Ande som är från Gud
Den Ande som han har låtit bo i oss
Den evige Ande
Den Helige Ande
Den Helige Ande som bor i er
Den Högstes kraft
Den levande Gudens Ande
Den utlovade Helige Ande
Domens och reningens Ande
Duvan
Faderns Ande
Glädjens olja
Guds Ande
Guds gode Ande
Handpenningen på vårt arv
Helighetens Ande
Herren, Anden
Herrens Ande
Hjälparen
Härlighetens Ande
Jesu Ande
Jesu Kristi Ande
Kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande
Kristi Ande
Livets Ande
Nådens Ande
Nådens och bönens Ande
Profetians Ande
Rättens Ande
Sanningens Ande som utgår från Fadern
Sigillet
Smörjelsen från den Helige
Sonens Ande
Strömmar av levande vatten
Trons Ande
Vishetens Ande
Vishetens och uppenbarelsens Ande
Den Helige Ande är både ”den levande Gudens Ande”, ”Faderns Ande” och ”Kristi Ande” samtidigt som ”Herren är Anden”:
”Det är uppenbart att ni är ett Kristi brev, genom vår tjänst, skrivet inte med bläck utan med den levande Gudens Ande, inte på tavlor av sten utan på hjärtats tavlor av kött.”
2 Kor. 3:3
”För jag vet att detta ska leda till min frälsning, genom er bön och den hjälp som Jesu Kristi Ande ger.”
Fil. 1:19
”Men Hjälparen, den Helige Ande, som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära er allt och påminna er om allt det jag har sagt er.”
Joh. 14:26
”För det är inte ni som talar, utan det är er Faders Ande som talar i er.”
Matt. 10:20
”Men när de omvänder sig till Herren, tas täckelset bort. Och Herren är Anden och där Herrens Ande är, där är frihet.”
2 Kor. 3:16:17
”Eftersom ni nu är söner, har Gud sänt sin Sons Ande i era hjärtan, som ropar: Abba, Fader. Därför är du inte längre tjänare, utan son, och är du son, så är du också Guds arvinge genom Kristus.”
Gal. 4:6-7
Anden, Kristus och Fadern är en enhet, en treenig Gudom.
Fadern skapar genom Ordet och Anden:
”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade över vattnet.”
1 Mos. 1:1-2
”Du sänder din Ande, då skapas de och du förnyar jordens ansikte.”
Ps. 104:30
”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Ords. Den samme var i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till, som har blivit till.”
Joh. 1:1-3
”Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd framför allt skapat. För genom honom skapades allt det som är i himlarna och det som är på jorden, det synliga och det osynliga, vare sig det är troner eller herradömen eller furstedömen eller väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom. Och han är före allting, och allt består genom honom.”
Kol. 1:16-17
Vi ser den treeniga Gudomen verka tillsammans:
”Vidare säger jag er, att om två av er kommer överens på jorden att be om något, vad det än är, så ska min Fader, som är i himlarna, göra det för dem. För där två eller tre är församlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.”
Matt. 18:19-20
– Fadern i himlarna hör bönen och besvarar bönen, och sänder ut Ordet.
– Bönen sker i Jesu namn, och genom det levande Ordet besvaras bönen.
– Bönen bes genom den Helige Ande i den troende, och Andens kraft utför bönesvaret.
– Jesus är närvarande i Kristi kropp, där två eller fler lemmar i kroppen är samlade.
– Jesus är närvarande genom sin Ande; Kristi Ande, som också är Faderns Ande.
Summering:
Den Helige Ande har personliga egenskaper. Han kan bedrövas. Bibeln har uppmaningar och varningar om att ”inte släcka Anden”, vilket handlar om att Anden till slut tystnar.
Jesus berättar en liknelse om himmelriket. Tio jungfrur tar sina lampor och ska gå för att möta brudgummen. De har alla lampor med sig. Hälften var oförståndiga och hälften var visa. Det blev sent och alla somnade en stund, så felet var inte att de vilade. Skillnaden, visdomen, låg i stället i oljan till lamporna. Utan olja kan lampan inte lysa. Olja är alltid en symbol för den Helige Ande i Bibeln.
Vid midnatt kom brudgummen. Ett rop hördes; ”Gå ut och möt honom.” De som inte hade olja, den Helige Ande, ville få olja av de visa jungfrurna. Men frälsningen går inte att få från någon annan än från oljans källa; Jesus Kristus. De oförståndiga försökte få tag på olja, men när de kom fram till bröllopet blev de stoppade i dörren, men de sa; ”Herre, Herre, öppna för oss.”
Men dörren stängdes med orden; ”Sannerligen säger jag er: Jag känner er inte.”
Jesus förtydligar: ”Vaka därför, för ni vet varken dagen eller stunden, när Människosonen kommer.”
Det finns en vers som klart och tydligt vittnar om en treenig Gudom, där den Helige Ande är en person i Gudomen tillsammans med Fadern och Sonen:
”Vem är den som besegrar världen, utom den som tror att Jesus är Guds Son? Han är den som kom genom vatten och blod, Jesus Kristus, inte bara med vatten, utan med vattnet och blodet. Och det är Anden som vittnar, eftersom Anden är sanningen. Ty tre är de som vittnar i himlen: Fadern, Ordet och den Helige Ande, och dessa tre är ett. Och tre är de som vittnar på jorden: Anden och vattnet och blodet, och dessa tre är eniga.”
1 Joh. 5:5-8
Det finns samfund och rörelser inom kristenheten som inte tror att Jesus Kristus är Ordet och inte tror att den Helige Ande är en person. Man menar att Jesus endast är en vanlig människa, som sedan får kraft från Gud att utföra mirakler samt klarar av att hålla hela den gammaltestamentliga lagen och inte synda. Man förkastar helt versen om treenigheten i 1 Joh. 5:7, och menar att den är tillagd i King James Version på 1500-talet.
Men versen finns med i flera tidiga brev av så kallade kyrkofäder, och det finns ca 500 handskrifter som innehåller den kompletta texten från Johannes 1:a brev. De visste att versen fanns.
Tertullianus citerade versen ca år 200 e.Kr. Likaså biskopen i Kartago år 250 e.Kr. och även Priscillian år 380 e.Kr. På 400-talet e.Kr. kommenterar Hieronymus bibelstället.
Det finns teorier om att Origenes såg till att versen togs bort på 200-talet e.Kr. eftersom orden inte stämde in med hans Gudsbild.
En treenig Gudom är inget ”patriarkat” som innebär en diskriminering av allt kvinnligt.
Gud är ande. Hela Gudomen är ande. Men Guds enfödde Son blev ”kött”, kom i mänsklig gestalt, och han föddes på jorden till en man. Ordet blev människa. I Guds egenskaper finns alla egenskaper som människan ska sträva efter, och där finns det som vi människor kallar manliga och kvinnliga egenskaper.
Den första människan ledde mänskligheten in i syndafallet, trots att det var Eva som först åt av frukten. Men Adam var med henne, stod bredvid henne.
För att rädda mänskligheten behövde ”den andre Adam”, Människosonen, födas som man och ta all synd på sig. En man tog på sig skulden från en annan man.
Den förste Adam var jordisk och kom från det jordiska. ”Den andre Adam” kom från himlen och var Guds Son.
Skulden betalades av Gud själv, och priset var Jesu blod. För utan död kan inte ett nytt testamente gälla, och utan blod kan inte synd försonas.
Genom sin kärlek, nåd och barmhärtighet ville Gud lösa syndafallets konsekvenser genom att lägga allt på sig själv, genom Sonen; ”Guds Lamm”.
Den Helige Ande har uppfattats som en kvinna av dem som tolkar ”Visheten” bokstavligen som en ”hon”. Det finns kvinnor som sökt efter en kvinnlig del av Gud, att identifiera sig med.
Detta har skapat en rörelse där ”Visheten Sofia” (”vishet” på grekiska; ”sophia”) dyrkas och tillbes som en gudinna, och som fått egna Sofia-mässor med kvinnliga präster.
Om man tillber ”Sofia” som en gudinna, vid sidan av Gud, så blir ”hon” en avgud. Och man har skapat något och någon som inte finns, och inte heller får sin bekräftelse genom Bibelns helhet.
Men Gud har även det som vi kallar ”kvinnliga sidor”, och Fadern visar till och med en bild av sig själv som en moder:
”Som en mor tröstar sitt barn ska jag trösta er.”
Jes. 66:13
Likaså gör Jesus:
”Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, såsom hönan samlar sina kycklingar under sina vingar. Men ni ville inte.”
Matt. 23:37
Gud har alla kärleksfulla egenskaper samlade i sig
(det som människor kallar ”manligt” och ”kvinnligt”):
Gud har omsorg, ömhet, känslighet och lyhördhet.
Gud längtar, söker, önskar och hoppas på att få kärlek, tillit och trohet.
Gud vill alltid sina barns bästa och vakar över dem.
Gud vill samla alla sina barn hos sig.
Gud vill bära sina barn när de inte orkar gå.
Gud vill trösta sina barn när de är ledsna och torka deras tårar.
Gud vill uppmuntra, stötta, vägleda och hjälpa sina barn för att de ska gå rätt.
Gud är stark, trygg, beskyddande och uppfostrande.
Gud är full av nåd, kärlek, trofasthet och barmhärtighet.
Gud är allt en fader och en moder är, och han är fullkomlig i godhet och helighet.
Gud är värd att älskas över allt annat.
Han är värd all vår kärlek, för allt han har gjort för oss och kommer att göra för oss.
För att Han ÄR den Han ÄR!
/ M.H.
