Är Jesus Gud?

Kan en människa vara Gud? Det kan vara svårt att förstå hur en människa skulle kunna vara både en riktig människa och samtidigt Gud.
Är människan och Gud helt förenade i samma kropp, eller är de separerade på något sätt? Eller var Jesus först enbart en vanlig människa som sedan ”blev Gud” när han utförde mirakler, för att på korset återgå till att vara en vanlig människa som dog helt och hållet tills Gud lät honom uppstå igen?

Kristna samfund kan undervisa olika kring detta, med förklaringar som kan leda till att frågorna blir ännu fler.
Läser man enstaka verser så kan man få en till synes motsägelsefull bild. Ser man däremot till Bibelns helhet så ser man en klar och tydlig bild av Jesus Kristus som både sann människa och sann Gud, på ett sätt som går att förstå och som går ihop till fullo.
Man behöver se flera saker som hör samman:
– Vad är en människa?
– Hur tog Jesus mänsklighetens synder på sig?
– På vilket sätt dog Jesus?
– Varför dödades Jesus?
– Är Jesus preexistentiell (fanns innan han föddes som människa)?
– Vilka är Jesus egna ord om vem han är?

Här fokuserar vi mest på all bevisning i Bibeln som visar att Jesus verkligen även är Gud, för den är omfattande. Och i slutet på bibelstudiet bemöts även kritik mot att Jesus är Gud.

Den klassiska historiska tolkningen och tron inom kristendomen är att Jesus Kristus inte bara är människa utan också Gud, ett med Fadern och en person i en treenig Gudom.
Andra tolkningar menar i stället att Jesus endast var en vanlig människa som Gud lät uppstå och som blev upphöjd av Gud för det han hade gjort, en vanlig människa med en speciell kallelse och med en speciell ära som följd av att han klarade sitt uppdrag och offrade sitt liv.
Vi ska göra ett djupt och brett bibelstudium, och vi börjar med födelsen.

Jesus är den enda människa som aldrig haft en biologisk far.
Han skapas inte som människa. Han föds som människa.
Här kan en del kristna mena att Jesus aldrig hade en ”fallen natur”, eftersom Jesus föddes av endast en jungfru som blev befruktad av den Helige Ande. Jesus kunde därför betraktas som helt syndfri genom att han var ”obefläckad” av den så kallade ”arvsynden” som annars alla andra människor har som har två biologiska föräldrar med en fallen natur. Men denna arvsyndslära stämmer inte riktigt.
Breda och djupa bibelstudier kring vad en fallen natur egentligen är finns i de båda studierna ”Vad är en fallen natur?” och ”Vad hände när människan åt av Kunskapens träd?”.

Jesus har ett arv från båda sina föräldrar; ett biologiskt arv från sin jordiska mor och ett andligt arv från sin himmelske Far:

”Med Jesu Kristi födelse gick det till så: När Maria, hans mor, var trolovad med Josef, visade det sig innan de hade kommit tillsammans, att hon var havande genom den Helige Ande. Men Josef, hennes man, som var rättfärdig och inte ville utsätta henne för vanära, tänkte i hemlighet skilja sig från henne. Men när han funderade över Matteus Evangelium detta, se, då uppenbarade sig en Herrens ängel för honom i en dröm och sa: Josef, Davids son, frukta inte att ta Maria, din hustru, till dig, för barnet i henne har blivit till genom den Helige Ande. Och hon ska föda en Son, och du ska ge honom namnet Jesus, för han ska frälsa sitt folk från deras synder. Och allt detta hände för att det skulle uppfylla som Herren hade sagt genom profeten, som sa: Se, jungfrun ska bli havande och föda en Son, och de ska ge honom namnet Emmanuel, vilket betyder: Gud med oss.”
Matt. 1:18-23

”Och se, en röst från himlen sa: Denne är min älskade Son. I honom har jag ett gott behag.”
Matt. 3:17

”I min syn om natten såg jag, och se, en som liknade en människoson kom med himlens skyar. Han närmade sig den Gamle och fördes fram inför honom. Åt honom gavs makt och ära och rike, och alla folk och stammar och språk ska tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde som inte ska ta slut, och hans rike ska inte förstöras.”
Dan. 7:13-14

Jesus kan inte jämställas med en kristen människa som har hjälp av Guds Ande, för ingen människa klarar av att vandra helt syndfritt på jorden. Men Jesus levde ett liv som var fullkomligt enligt Faderns vilja.
Ändå blev Jesus ”i allt lik sina bröder”:

”Eftersom nu barnen är delaktiga av kött och blod, blev också han på liknande sätt delaktig av detsamma, för att han genom sin död skulle göra honom maktlös som hade döden i sitt våld, det vill säga djävulen, och göra alla dem fria som av fruktan för döden hade varit underkastade slaveri hela sitt liv. För han tar ju inte sig an änglar, utan Abrahams säd tar han sig an. Därför måste han i allt bli lik bröderna, för att han skulle vara barmhärtig och en trogen överstepräst inför Gud för att sona folkets synder.”
Hebr. 2:15-17

”För en sådan överstepräst behövde vi, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna, en som inte dagligen behöver frambära offer, såsom översteprästerna, först för sina egna synder och sedan för folkets. För det gjorde han en gång för alla, då han offrade sig själv.”
Hebr. 7:26-27

Läran om att Jesus inte hade en fallen natur beror på vad man menar med ”fallen”. Tittar vi på vilka konsekvenser syndafallet får så är en av dessa; den fysiska döden, biologiskt nedbrytbara kroppar.
Och här behöver man se vad en människa egentligen är.
Läs gärna ”Har människan ett innersta jag?” och ”Vad är en människa?”.

”Därför är det så: Genom en människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla har syndat. För synden var i världen innan lagen kom, men synden tillräknas inte där det inte finns någon lag.”
Rom. 5:12-13

Genom syndafallet kom syndens konsekvenser in i världen, och alla människor drabbades av syndafallet. Människan gick från att vara odödlig till att bli dödlig. Människan fick en kropp med brister och svagheter, ett ”kött” (den biologiska kroppen och det mentala psyket) som inte klarar av och inte helt vill samt inte orkar leva rätt enligt Guds fullkomliga vilja.
Läs gärna ”Vad är syndens lag och Andens lag?”

Men på vilket sätt var Jesus syndfri och obefläckad?
Jesus visste inte av någon synd, för synd finns inte i honom:

”För han som inte visste av någon synd har han gjort till synd för vår skull, för att vi skulle bli gjorda till Guds rättfärdighet i honom.”
2 Kor. 5:21

”Och ni vet att han uppenbarades för att han skulle ta bort våra synder, och synd finns inte i honom.”
1 Joh. 3:5

Jesus hade aldrig en ande med en bruten gemenskap med Fadern. Jesus behövde därför aldrig frälsas. Han var helig och obefläckad av synd, men kunde ändå frestas i allt på grund av ett dödligt ”kött”.
Här kan en del kristna mena att Jesus förlorade kontakten helt med Fadern på korset och i helvetet, att han var tvungen att helt igenom bli en syndare och ett med synden för att kunna dö i vårt ställe. Somliga går så långt att de menar att Jesus var tvungen att födas på nytt andligen i helvetet.
Denna felaktiga lära går vi igenom i bibelstudiet ”Dog Jesus andligen på korset?”.

Jesus Kristus var ”Gud uppenbarad i köttet”:

”Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har av Fadern, full av nåd och sanning.”
Joh. 1:12

”Och erkänt stor är gudaktighetens hemlighet: Gud blev uppenbarad i köttet, rättfärdigad i Anden, sedd av änglarna, predikad bland hedningarna, trodd i världen, upptagen i härlighet.”
1 Tim. 3:16

”Dem tillhör också fäderna, och från dem kom Kristus efter köttet. Han som är över allting, Gud, välsignad i evighet. Amen.”
Rom. 9:5

”Så känner ni igen Guds Ande: varje ande, som bekänner att Jesus ÄR Kristus, som kommit i köttet, han är från Gud.”
1 Joh. 4:2

Gud kan inte dö, eftersom Gud är ande, Livet själv och Livets ursprung:

”Men ni förnekade den Helige och Rättfärdige och begärde att en man, en mördare, skulle friges åt er, och ni dödade Livets Furste, som Gud har uppväckt från de döda.”
Apg. 3:14-15

Gud försonade världen med sig själv när han var i Sonen på korset:

Gud säger: ”Men över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till mig som de har genomborrat. De ska sörja över honom som man sörjer ende sonen, och de ska gråta bittert över honom som man gråter över sin förstfödde.”
Sak. 12:10

”Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv.”
2 Kor. 5:19

”Ge därför akt på er själva och på hela den hjord som den Helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar för Guds församling som han har köpt med sitt eget blod.”
Apg. 20:28

Sonen som var Livet, det heliga Livet, hade makt att både ge sitt liv och ta sitt liv tillbaka. Och han uppstod, och bevisade inte enbart att han verkligen var Guds Son utan också att han var och är Livet, det heliga livet som döden och dödsriket inte kunde behålla.
Medan kroppen var död så var Sonen nere i dödsriket och proklamerade sin seger över Satan ”för de olydiga själarna från Noas tid”. Sonen var också i paradiset, som han hade lovat rövaren på korset bredvid honom.

”Såsom Fadern känner mig, så känner också jag Fadern, och jag ger mitt liv för fåren. Jag har också andra får, som inte hör till detta fårahus. Dem måste jag också leda, och de ska höra min röst, och det ska bli en hjord och en herde. Därför älskar Fadern mig, eftersom jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av mig själv. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta det tillbaka. Det budet har jag fått av min Fader.”
Joh. 10:15-18

”Honom har Gud uppväckt, efter att han hade löst honom ur dödens vånda, eftersom det inte var möjligt att han skulle behållas av den.”
Apg. 2:24

Kung David profeterade om Jesus Kristus själ och kropp:

”Eftersom han var en profet och visste att Gud med ed hade svurit honom, att ur en av hans efterkommande, enligt köttet, resa upp Kristus för att sitta på hans tron, förutsåg han och talade om Kristi uppståndelse: att hans själ inte skulle lämnas åt dödsriket, inte heller skulle hans kropp se förgängelsen.”
Apg. 2:30-31

Kung David kallar Jesus för Gud:

”Gud, din tron består i evigheters evighet, ditt rikes spira är rättens spira. Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet. Därför, Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder.”
Ps. 45:7-8

I det Gamla testamentet kan också änglar, domare och Guds tjänare kallas ”elohim”. De som representerade Gud.
När Gud beskrivs med ordet ”HERREN”, som är initialerna YHWH och står för Yahweh, är det dock aldrig tal om andra än enbart Gud själv; den Högste. När Gud skapade himmel och jord i begynnelsen, i Bibelns första vers, står ordet ”Elohim” i plural form. Detta betyder inte att Elohim var Gud plus änglar, utan att Elohim är den treenige Guden. Bekräftelse på det får vi i det Nya testamentet, där vi ser att allt är skapat genom Ordet; Jesus Kristus.
Inga änglars eller människors troner består i evigheters evigheter. Endast Guds tron. Och inga änglar är skapare av himmel och jord.
Davids tron består i evighet genom att Davids ättling tog över tronen; Jesus Kristus.
Davids tron var en fysisk tron i ett fysiskt rike. Men Jesus Kristus är Kung och Herre över allt i himlen och över allt på jorden och har ett ickejordiskt rike.

Här följer en kompletterande omfattande samlad bevisning över att Jesus Kristus, Guds Son, är Gud och ett med Fadern:

Det eviga livet finns i Sonen, liksom det eviga livet finns i Fadern:

”Ingen har någonsin sett Gud. Den enfödde Sonen, som är vid Faderns bröst, han har förklarat honom.”
Joh. 1:18

”Jesus sa till henne: Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han ska leva, om han än dör. Och var och en som lever och tror på mig ska aldrig i evighet dö.”
Joh. 11:25-26

”Därför, bröder, var desto ivrigare att göra er kallelse och utkorelse fast. För om ni gör det, ska ni aldrig någonsin falla, för på så sätt ska inträdet i vår Herre och Frälsare Jesu Kristi eviga rike ges åt er i rikt mått”
2 Petr. 1:10-11

”Och vi vet att Guds Son har kommit och har gett oss förstånd, så att vi kan känna den Sanne, och vi är i den Sanne, i hans Son Jesus Kristus. Han är den sanne Guden och det eviga livet.”
1 Joh. 5:20

Sonen är konungarnas Konung och herrarnas Herre, liksom Fadern är konungarnas Konung och herrarnas Herre:

”Och han har ett namn skrivet på sina kläder och på sin höft: Konungarnas Konung och herrarnas Herre.”  
Upp. 19:16

”HERREN skall vara konung över hela jorden. På den dagen skall det ske: HERREN är en och hans namn är ett.”
Sak. 14:9

”Men evigheternas Konung, den oförgänglige, osynlige, den ende vise Guden vare ära och pris i all evighet.”
1 Tim. 1:17

Sonen är Alfa och Omega, den förste och den siste, liksom Fadern är Alfa och Omega, den förste och den siste:

Sonen:

”..att du håller budet fläckfritt och klanderfritt fram till vår Herre Jesu Kristi uppenbarelse, som han ska visa när hans tid är inne, han som är den salige och ende Härskaren, konungarnas Konung och herrarnas Herre, som ensam har odödlighet och bor i ett ljus dit ingen kan komma, han som ingen människa har sett, och inte heller kan se. Honom tillhör ära och evig makt.”
1 Tim. 6:14-16

”När jag såg honom föll jag ner som död för hans fötter. Men han lade sin högra hand på mig och sade: ”Var inte rädd! Jag är den förste och den siste och den levande. Och jag var död, men se, jag lever i evigheternas evigheter. Amen. Och jag har nycklarna till dödsriket och döden.”
Upp. 1:17-18

”Skriv också till ängeln för laodiceernas församling: Detta säger Amen, det trovärdiga och sanna vittnet, begynnelsen till Guds skapelse.”
Upp. 3:14

”Och se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge var och en efter hans gärningar. Jag är Alfa och Omega, begynnelsen och änden, den förste och den siste.”
Upp. 22:12-13

Fadern:

”Så säger HERREN, Israels Konung, och hans Återlösare, HERREN Sebaot: Jag är den förste och jag är den siste, förutom mig finns ingen Gud.”
Jes. 44:6

”Jag Är. Jag är den förste, jag är också den siste.”
Jes. 48:12

”Jag är Alfa och Omega, begynnelsen och änden, säger Herren, han som är och som var och som ska komma, den Allsmäktige.”
Upp. 1:8

Sonen är skapare av himmel och jord, liksom Fadern är skapare av himmel och jord:

Fadern, Sonen och Anden skapar i en enhet:

”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.”
”Gud sade: ”Låt oss göra människor till vår avbild, lika oss.”
1 Mos. 1:1, 26

Fadern är skaparen:

”Himlen är skapad genom Herrens ord, hela dess här genom hans muns ande.”
Ps. 33:6

”Så säger Herren: Himlen är min tron och jorden är mina fötters pall. Vad för ett hus kan ni bygga åt mig, vad för en plats där jag kan vila? Allt detta har min hand gjort så att det blev till, säger Herren.”
Jes. 66:1-2

”Gud som har gjort världen och allt som är i den, han som är Herre över himmel och jord, bor inte i tempel som är gjorda med händer.”
Apg. 17:24

”Vi är också människor, likadana som ni, och vi predikar evangeliet för er, för att ni ska omvända er från dessa fåfängligheter till den levande Guden, som har gjort himlen och jorden och havet och allt som är i dem.”
Apg. 14:15

”Han sa med hög röst: Frukta Gud och ge honom ära, för stunden har kommit för hans dom. Och tillbe honom som har gjort himlen och jorden och havet och vattenkällorna.”
Upp. 14:7

Fadern har skapat allt i himlen och på jorden genom Sonen; Guds Ord:

”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Den samme var i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till, som har blivit till.”
Joh. 1:1-3

”Och han var klädd i en mantel som var doppad i blod och hans namn är Guds Ord.”
Upp. 19:13

”Han som har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. I honom har vi förlossningen genom hans blod, syndernas förlåtelse. Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd framför allt skapat. För genom honom skapades allt det som är i himlarna och det som är på jorden, det synliga och det osynliga, vare sig det är troner eller herradömen eller furstedömen eller väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom. Och han är före allting, och allt består genom honom. Och han är huvudet för kroppen, församlingen. Han är begynnelsen, den förstfödde från de döda, för att han i allt skulle vara den främste. Ty det har behagat Fadern att låta hela fullheten bo i honom och genom honom försona allt med sig själv, sedan han har skapat frid genom blodet på hans kors – genom honom, vare sig det som är på jorden eller det som är i himlarna.”
Kol 1:13-20

”Och att upplysa alla om, vad delaktigheten är i den hemlighet som från världens begynnelse har varit fördold i Gud, som har skapat allt genom Jesus Kristus, för att Guds mångfaldiga vishet nu genom församlingen skulle bli känd för furstendömena och makterna i det himmelska, enligt det eviga beslut som han utförde i Kristus Jesus, vår Herre.”
Ef. 3:9-11

”I dessa sista dagar har han talat till oss genom Sonen, som han har satt till arvinge över allt. Genom honom har han också skapat universum.”
Hebr. 1:2

Sonens namn är det namn som är över alla andra namn, liksom Faderns namn är det namn som är över alla andra namn:

”Och sedan han hade trätt fram som en människa ödmjukade han sig själv och blev lydig intill döden, ja, intill döden på korset. Därför har också Gud upphöjt honom och gett honom ett namn som är över alla namn, för att i Jesu namn alla knän ska böja sig, deras som är i himlen och på jorden och under jorden, och för att alla tungor ska bekänna att Jesus Kristus är Herren, Gud, Fadern, till ära.”
Fil. 2:8-11

”Jag lyfter min hand till Herren, till Gud den Högste, skapare av himmel och jord”
1 Mos. 14:22

Sonen har all makt i himlen och på jorden, liksom Fadern har all makt i himlen och på jorden:

”Jag är Gud den Allsmäktige.”
1 Mos. 17:1

”Jesus svarade: Mitt rike är inte av denna världen. Om mitt rike vore av denna världen, hade mina tjänare kämpat för att jag inte skulle bli överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike inte härifrån.”
Joh. 18:36

”Och när det blev dag, samlades folkets äldste, både överstepräster och skriftlärda och de förde honom inför sitt råd och frågade: Är du Kristus, så säg oss det. Men han svarade dem: Om jag säger er det, så tror ni det inte. Och om jag också frågar er, så svarar ni mig inte, inte heller släpper ni mig. Härefter ska Människosonen sitta på Guds, den mäktiges, högra sida. Då sa de alla: Så är du alltså Guds Son? Och han sa till dem: Ni säger det, för att Jag Är. Då sa de: Vad behöver vi ytterligare för vittnesbörd? Vi har ju själva hört det från hans egen mun.”
Luk. 22:66-71

”Då trädde Jesus fram och talade till dem och sa: Mig är given all makt i himlen och på jorden.”
Matt. 28:18

All ära tillhör Sonen, liksom all ära tillhör Fadern:

”För inte heller dömer Fadern någon, utan har överlämnat hela domen åt Sonen, för att alla ska ära Sonen, såsom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.”
Joh. 5:22-23

”Men ni, älskade, eftersom ni vet detta i förväg, så var på er vakt så att ni inte förleds av de ogudaktigas villfarelse och förlorar ert fäste, utan väx till i nåd och i kunskap om vår Herre och Frälsare Jesus Kristus. Honom tillhör äran både nu och för evigt.”
2 Petr. 3:17-18

”Jag är HERREN, det är mitt namn. Jag ger inte min ära åt någon annan eller mitt lov åt avgudabilder.”
Jes. 42:8

Sonen förlåter synder, liksom Fadern förlåter synder:

”Och hon ska föda en Son, och du ska ge honom namnet Jesus, för han ska frälsa sitt folk från deras synder. Och allt detta hände för att det skulle uppfyllas som herren hade sagt genom profeten, som sa: Se, Jungfrun ska bli havande och föda en Son, och de ska ge honom namnet Emmanuel, vilket betyder: Gud med oss.”
Matt. 1:21-23

”Hoppas på HERREN, Israel, ty hos HERREN finns nåd, full lösepenning finns hos honom. Det är han som skall friköpa Israel från alla dess missgärningar.”
Ps. 130:7-8

”Nu satt där några skriftlärda, och de tänkte i sina hjärtan: ”Varför talar han på det sättet? Han hädar! Vem kan förlåta synder? Det kan ingen utom Gud.”
Mark. 2:6-7

Sonen är Herren och Frälsaren, liksom Fadern är Herren och Frälsaren:

”Jesus är stenen som ni byggnadsarbetare kastade bort, men som blev en hörnsten. Hos ingen annan finns frälsningen.”
Apg. 4:11-12

”Men när tiden var inne uppenbarade han sitt ord genom den förkunnelse som har anförtrotts åt mig på befallning av Gud, vår Frälsare. Nåd, barmhärtighet och frid från Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus, vår Frälsare.”
Tit. 1:3-4

”Jag är HERREN, din Gud, alltsedan du var i Egyptens land. Du skall inte veta av någon annan Gud än mig, och ingen annan frälsare finns än jag.”
Hos. 13:4

”Gör allt för att bevara Andens enhet genom fridens band: En kropp och en Ande, såsom ni också har blivit kallade till ett hopp, vid er kallelse. En Herre, en tro, ett dop, en Gud och allas Fader, som är över alla och genom alla och i er alla.”
Ef. 4:3-6

Sonen ger evigt liv, liksom Fadern ger evigt liv:

”Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå förlorade, och ingen skall rycka dem ur min hand. Vad min Fader har gett mig är större än allt, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand. Jag och Fadern är ett.”
Joh. 10:27-28

”Ty liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger Sonen liv åt vilka han vill.”
Joh. 5:21

”Ty vad Fadern gör, det gör Sonen.”
Joh. 5:19

Jesus Kristus är preexistentiell, och fanns i himlen innan han blev människa på jorden:

”Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna, född under lagen, för att han skulle friköpa dem som var under lagen, så att vi skulle få söners rätt.”
Gal. 4:4-5

”Och nu, Fader, förhärliga du mig hos dig själv med den härlighet som jag hade hos dig innan världen var till.”
Joh. 17:5

”Och ingen har stigit upp till himlen utom han som kom ner från himlen, Människosonen, som är i himlen.”
Joh. 3:13

”För jag har kommit ner från himlen, inte för att göra min vilja, utan hans vilja som har sänt mig.”
Joh. 6:38

”Jag har utgått från Fadern och har kommit till världen. Åter lämnar jag världen och går till Fadern.”
Joh. 16:28

Jesus avstod från sin jämlikhet med Fadern:

Hierarkin fanns bara när Sonen blev människa och kom som en tjänare för att dö för oss alla. För Sonen avstod frivilligt sin jämlikhet med Fadern och utnyttjade inte att han förutom att vara människa även andligen var Gud.
Vid ett tillfälle fick några av de lärjungar som stod Jesus närmast se en glimt av vem Jesus verkligen var:

”Och medan han bad, blev hans ansikte förvandlat och hans kläder blev skinande vita.”
”Och ur molnskyn kom en röst, som sa: Denne är min älskade Son, hör honom!”
Luk. 9:29,35

”En liten tid gjorde du honom ringare än änglarna. Med ära och härlighet krönte du honom och satte honom över dina händers verk. Allt har du lagt under hans fötter. När han lade allt under honom, undantog han inget som inte är lagt under honom. Men ännu ser vi inte att allt är lagt under honom. Men Jesus, som en liten tid blev gjord ringare än änglarna, för att han skulle lida döden, ser vi krönt med ära och härlighet, för att han genom Guds nåd skulle smaka döden för alla. För det passade honom, för vilkens skull allt är och genom vilken allt är, att då han förde många söner till härlighet, genom lidanden fullkomna upphovsmannen till deras frälsning.”
Hebr. 2:7-10

Till sitt yttre var Människosonen som en människa, när han blev lik oss människor och trädde fram som en människa:

”Var så till sinnes som också Kristus Jesus var, vilken, då han var i Guds gestalt, inte ansåg det som en rövad skatt att vara jämlik Gud, utan utgav sig själv, och tog på sig en tjänares gestalt, och blev lik oss människor. Och sedan han hade trätt fram som en människa ödmjukade han sig själv och blev lydig intill döden, ja, intill döden på korset. Därför har också Gud upphöjt honom och gett honom ett namn som är över alla namn, för att i Jesu namn alla knän ska böja sig, deras som är i himlen och på jorden och under jorden, och för att alla tungor ska bekänna att Jesus Kristus är Herren, Gud, Fadern, till ära.”
Fil. 2:5-11

Jesus Kristus ”är så mycket större än änglarna som det namn han har ärvt är förmer än deras”:

”I forna tider talade Gud många gånger och på många sätt till fäderna genom profeterna. I dessa sista dagar har han talat till oss genom Sonen, som han har satt till arvinge över allt. Genom honom har han också skapat universum. Han är hans härlighets återsken och hans väsens avbild och bär allt med sitt mäktiga ord. Sedan han genom sig själv renat oss från våra synder har han satt sig på Majestätets högra sida i höjden. Han är så mycket större än änglarna som det namn han har ärvt är förmer än deras. För till vilken av änglarna har han någonsin sagt: Du är min Son, jag har i dag fött dig? Eller vidare: Jag ska vara hans Fader, och han ska vara min Son. Och vidare, när han låter den Förstfödde träda in i världen, säger han: Alla Guds änglar ska tillbe honom. Och om änglarna säger han: Han gör sina änglar till andar och sina tjänare till eldslågor.
Men till Sonen säger han: Gud, din tron varar från evighet till evighet, ditt rikes spira är rättvisans spira. Du har älskat rättfärdighet och hatat orättfärdighet. Därför, Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina följeslagare. Och: Du, Herre, har i begynnelsen lagt jordens grund och himlarna är dina händers verk. De ska förgås, men du ska bestå, och de ska alla nötas ut som en klädnad. Och som en mantel ska du rulla ihop dem och de ska förvandlas. Men du är densamme och dina år har inget slut. Men till vilken av änglarna har han någonsin sagt: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender som en fotpall för dina fötter? Är de inte allesammans tjänsteandar, utsända för att tjäna dem som ska ärva frälsningen?”
Hebr. 1:1-14

Jesus har all makt i himlen och på jorden:

Vem har det förutom Gud?
Om Jesus har all makt, men endast är en uppstånden och ärad människa, vilken makt finns då kvar till Fadern?
All makt i himlen, i himmelriket, är Guds:

”Mig är given all makt i himlen och på jorden.”
Matt. 28:18

Faderns eviga rike är Sonens eviga rike:

”för på så sätt ska inträdet i vår Herre och Frälsare Jesu Kristi eviga rike ges åt er i rikt mått.”
2 Petr. 1:11

Jesus svarar Pilatus:

”Jesus svarade: Mitt rike är inte av denna världen. Om mitt rike vore av denna världen, hade mina tjänare kämpat för att jag inte skulle bli överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike inte härifrån.”
Joh. 18:36

”Därför ska ni be så: Fader vår som är i himlarna! Helgat vare ditt namn. Låt ditt rike komma. Ske din vilja, såsom i himlen, så också på jorden.”
Matt. 6:9-10

Fadern är ”Jag Är, liksom Sonen är ”Jag Är”:

”Abraham, er far, gladde sig över att han skulle få se min dag, och han såg den och blev glad. Då sa judarna till honom: Du är inte femtio år än, och du har sett Abraham? Sannerligen, sannerligen säger jag er: Jag är, redan innan Abraham blev till.”
Joh. 8:56-58

King James Version; ”Before Abraham was born, I Am.”

Om man studerar den grekiska grundtextens ord så är ”Before Abraham was, I Am” orden; ”Prin Abraam ginomai egó eimi”.
Ordet ”ginomai” betyder; skapades, föddes, kom att bli, kom att hända.

Här är grunden till att Jesus berättar att Han Är, att han fanns innan Abraham föddes:

”Sannerligen, sannerligen säger jag er: Om någon håller mitt ord ska han aldrig någonsin se döden. Då sa judarna till honom: Nu vet vi att du har en ond ande. Abraham är död och även profeterna, och du säger: Om någon håller mitt ord ska han aldrig någonsin smaka döden. Är du större än vår fader Abraham som är död? Profeterna är också döda. Till vem gör du dig själv?”
Joh. 8:51-53

Reaktionen på svaret från Jesus visar sedan att de ansåg att Jesus hädade och gjorde sig själv till Gud, till ”Jag Är”, som alla judar visste var Guds namn.
De ville döda Jesus för denna hädelse:

”Jesus sa till dem: Sannerligen, sannerligen säger jag er: Jag Är, innan Abraham blev till. Då tog de upp stenar för att kasta på honom.”
Joh. 8:58-59

De grekiska orden för ”Jag är” är; ”egó eimi”.
”Egó” betyder ”Jag” i första person.
”Eimi” betyder ”är, existerar”.

”Egó Eimi” hänvisar till Guds namn:

”Gud sade till Mose: ”Jag är den Jag Är.” Och han fortsatte: ”Så ska du säga till Israels barn: Jag Är har sänt mig till er.””
2 Mos. 3:14

”Och han sa till dem: Ni är nerifrån, jag är ovanifrån. Ni är av denna världen. jag är inte av denna världen. Därför sa jag till er att ni ska dö i era synder. För om ni inte tror, att Jag Är, ska ni dö i era synder.”
Joh. 8:23-24

”När ni har lyft upp Människosonen, då ska ni förstå, att Jag Är, och att jag inte gör något av mig själv, utan så som min Fader har lärt mig, så talar jag.”
Joh. 8:28

”Redan nu säger jag det till er, innan det sker, för att ni, när det har skett, ska tro att Jag Är.”
Joh. 13:19

”Härefter ska Människosonen sitta på Guds, den mäktiges, högra sida. Då sa de alla: Så är du alltså Guds Son? Och han sa till dem: Ni säger det, för att Jag Är.”
Luk. 22:69-70

Jesus är ”Jag Är”, och det är Guds namn. Och Kristus fanns före begynnelsen hos Fadern.
Gud är ”han som är, och som var och som ska komma”.
Gud är den ständigt varande:

”Nåd vare med er och frid från honom som är och som var och som ska komma”
Upp. 1:4

Och när romarnas vaktstyrka och översteprästernas och fariséernas tjänare frågade vem som var Jesus så föll alla omkull när Jesus svarade; ”Jag Är”:

”Då när han sa till dem: Jag Är, vek de tillbaka och föll till marken.”
Joh. 18:6

Det är vår mäktige Gud och Frälsare Jesu Kristi uppenbarelse vi kommer att se:

”…och att vänta på det saliga hoppet, vår store Gud och Frälsare Jesu Kristi uppenbarelse i härlighet. Han som gav sig själv för oss, för att han skulle friköpa oss från all orättfärdighet och rena åt sig ett egendomsfolk”
Tit. 2:13

”Därför saknar ni ingen nådegåva, medan ni väntar på vår Herre Jesu Kristi uppenbarelse. Han ska också göra er fast grundade ända till slutet, så att ni är fria från anklagelser på vår Herre Jesu Kristi dag.”
1 Kor. 1:7-8

Och hans namn är Guds Ord:

”Tillbe Gud, för Jesu vittnesbörd är profetians ande. Och jag såg himlen öppen, och se, en vit häst och den som satt på den heter Trofast och Sann, och han dömer och strider i rättfärdighet. Och hans ögon var som eldslågor och på hans huvud var många kronor. Och han hade ett namn skrivet som ingen känner utom han själv. Och han var klädd i en mantel som var doppad i blod och hans namn är Guds Ord.
Upp. 19:10-13

Hur uppfattades Jesus av fariséerna och de skriftlärda?

De ansåg att Jesus var en hädare, eftersom han menar att han är Guds Son och därmed likställer sig själv med Gud. Därför ville de korsfästa honom för hädelse:

”Vi stenar dig inte för någon god gärning, utan för hädelse, och därför att du som är en människa gör dig själv till Gud.”
Joh. 10:33

”Judarna svarade honom: Vi har en lag, och enligt vår lag måste han dö, för han har gjort sig själv till Guds Son.”
Joh. 19:7

Hur såg lärjungarna på Jesus?

Petrus fick sin bekännelse uppenbarad från Fadern, och Tomas förstod vem Jesus var:

”Och Tomas svarade och sa till honom: Min Herre och min Gud!”
Joh. 20:28

”Då kom de som var i båten och tillbad honom och sa: Du är verkligen Guds Son!”
Matt. 14:33

”Då svarade Simon Petrus och sa: Du är Kristus, den levande Gudens Son. Jesus svarade och sa till honom: Salig är du, Simon, Jonas son. För kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlarna.”
Matt. 16:16-17

Kritiker till tron att Jesus är Gud och till treenighetsläran kan tycka att det är väldigt svårt att förstå hur Gud kan vara en enda Gud och samtidigt 3 personer av samma väsen. Man försöker i tanken separera Fadern, Sonen och Anden på ett sätt som skulle göra Fadern, Sonen och Anden till 3 separata gudar.
Men i stället för att på ett intellektuellt och filosofiskt sätt försöka få ihop en treenig Gudom så behöver man se Bibelns helhet, och dessutom alltid tolka det Gamla testamentet i ljuset av det Nya testamentet. I det nya finns förklaringarna av det gamla och fullbordan av det gamla.
Man behöver se några saker bredvid varandra:
1) Vem skapade allt? = Den treenige Guden; Fadern skapar allt genom Ordet med Anden.
2) Försoningsverket innebar en hierarkisk ordning endast när Sonen föddes som människa, blev människornas förebild och dog i vårt ställe. Sonen avstod från sin jämlikhet med Gud, och var Gud ”kommen i köttet”, ”i syndigt kötts liknelse”, ”blev lik oss människor”.
3) Sonens rike = Guds rike = Fadern rike.
Sonens försoningsverk och seger över Satan får sin fullbordan på alla områden när ”den sista fienden lagts under hans fötter”; den fysiska döden.
Då ”lämnar Sonen över riket till Gud och Fadern”, och ”då ska också Sonen själv underordna sig den som har lagt allt under honom, för att Gud ska vara allt i alla.” (1 Kor. 15:24-28)
Sonen blir då inte helt utan makt och rike. Utan då fullbordas allt och Gud blir allt i alla; Fadern, Sonen och Anden. Allt blir nu oförgängligt och fullkomligt.

Kritikerna kan också undra varför Gud ber till Gud, ifall Jesus är Gud, för om båda är Gud så vet ju Gud vad Gud tycker och vill. Det blir en tankekedja som går i cirklar.
Sonen lär människorna hur de ska be till Fadern. Han berättar att bönen sker ”i Ande och sanning” i det nya förbundet. Bön är gemenskap med Gud, samtal i sitt innersta med Gud.
Sonen dyrkade inte Fadern som en människa dyrkar Gud, utan hade en ständig gemenskap med Fadern. Allt, precis allt som Jesus gjorde och sa, var Faderns fullkomliga vilja. Det var Guds vilja; Faderns, Sonens och Andens.
Man kan också mena Jesus omöjligen kan vara Gud eftersom han titulerar Fadern ”Gud”. Hur kan Sonen ha Fadern som Gud, om han själv är Gud?
Då kan man peka på dessa ord från Jesus och mena att endast Fadern är Gud eftersom Jesus riktar orden till Fadern:

”Och detta är det eviga livet, att de känner dig, den ende sanne Guden, och Jesus Kristus, som du har sänt.”
Joh. 17:3

Men Jesus Kristus är också den Helige och Sanne:

”Skriv också till församlingens ängel i Filadelfia: Detta säger den Helige, den Sanne, han som har Davids nyckel, han som öppnar så att ingen stänger, han som stänger så att ingen öppnar”
Upp. 3:7

”Och se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge åt var och en efter hans gärningar. Jag är Alfa och Omega, begynnelsen och änden, den förste och den siste.”
Upp. 22:12-13

Jesus säger att det eviga livet endast finns i tron och gemenskapen med den ende sanne Guden och hans Son som han har sänt.
Läser vi hela Jesus bön så ser vi att Jesus ber Fadern förhärliga honom ”med den härlighet som han hade hos Fadern innan världen var till”.
Jesus kan inte både vara enbart en människa och ha levt i Guds härlighet innan världen skapades:

”Så talade Jesus och lyfte blicken mot himlen och sa: Fader, stunden har kommit. Förhärliga din Son, för att också din Son må förhärliga dig, såsom du har gett honom makt över allt kött, för att han skulle ge evigt liv åt alla dem som du har gett honom. Och detta är det eviga livet, att de känner dig, den ende sanne Guden, och Jesus Kristus, som du har sänt. Jag har förhärligat dig på jorden, jag har fullbordat det verk som du gav mig att utföra. Och nu, Fader, förhärliga du mig hos dig själv med den härlighet som jag hade hos dig innan världen var till. Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du gav mig från världen. De var dina, och du gav dem åt mig, och de har hållit ditt ord. Nu har de förstått att allt det du har gett mig är från dig. För de ord som du gav mig, har jag gett dem, och de har tagit emot dem och har verkligen förstått att jag har utgått från dig, och de har trott att du har sänt mig.”
Joh. 17:1-8

Jesus hade inte bara en sons härlighet till sin himmelske Fader på jorden, utan han hade Sonens härlighet hos Fadern redan innan världen blev skapad.
Det grekiska ordet för ”världen” är; ”kosmos”, och betyder vår värld, vårt universum.
Samma betydelse finns överallt i det Nya testamentet, och förekommer nästan 80 gånger bara i Johannesevangeliet. Till exempel i det som kallas för ”Lilla Bibeln”:

”Ty så älskade Gud världen att han gav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. För Gud sände inte sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom.”
Joh. 3:16-17

Jesus sändes inte från Fadern med utgångspunkt från jorden, som en vanlig människa.
Jesus sändes med utgångspunkt från himlen, och kom ner från himlen.

”Och ingen har stigit upp till himlen utom han som kom ner från himlen, Människosonen, som är i himlen.”
Joh. 3:13

”För jag har kommit ner från himlen, inte för att göra min vilja, utan hans vilja som har sänt mig.”
Joh. 6:38

Summering:

När människor blir frälsta och födda på nytt i sin ande så får de en evig gemenskap med Gud andligen, får ett evigt liv tillsammans med Gud genom den Helige Ande; Hjälparen.
Hjälparen är Faderns Ande och Kristi Ande.
Jesus visar att Hjälparen, Sonen och Fadern är ett:

”Jesus svarade och sa till honom: Om någon älskar mig, så håller han mitt ord. Och min Fader ska älska honom, och vi ska komma till honom och ta vår boning hos honom.”
Joh. 14:23

”Och jag ska be Fadern, och han ska ge er en annan Hjälpare, för att han ska vara hos er för alltid, sanningens Ande, som världen inte kan ta emot, eftersom den inte ser honom och inte känner honom. Men ni känner honom, eftersom han förblir hos er och ska vara i er. Jag ska inte lämna er faderlösa, jag ska komma till er.”
14:16

Jesus lämnar inte människorna som tillhör honom faderlösa, utan finns inom dem alla; genom Kristi Ande som också är Faderns Ande.
Jesus kallas i Jesajas profetia; ”Mäktig Gud” och ”Evig Far”:

”För ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Far, Fridsfurste. Så ska herradömet bli stort och friden utan slut över Davids tron och hans rike. Det ska befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid.”
Jes. 9:6-7

Jesus Kristus är inte Fadern, men ett med Fadern.

Lydnaden från Jesus, till Fadern, kan vi se som tjänarens lydnad av den som utför befallningar. Och Guds bud är den Högstes bud, som Människosonen alltid följde på jorden.
När Jesus kom till jorden så kom han som en ödmjuk tjänare, i allt, och tjänade människorna med Guds kärlek och genom Guds kraft.
Anden utförde det Kroppen ville. Och Kroppen Jesus, Människosonen, ville det Huvudet Fadern ville. Församlingen blir Jesu Kristi kropp, och har Kristus som huvud, och är ett med Kristus genom Faderns och Sonens Ande.
Som Människosonen är Jesus både en uppfyllande profetia om Frälsaren och en förebild för alla människor. Jesus vandrade rättfärdighetens väg som vi alla ska vandra.
Jesus kom inte som en Gud som ville ha makt över människor.
Sonen kom som en avbild av Fadern och visade Faderns kärlek till människorna. Den som såg Sonen hade sett Fadern.
Den som ärade Sonen ärade Fadern, och den som ärade Fadern måste också ära Sonen.

Jesus var inte bara en vanlig människa som lyckades med bedriften att inte synda en enda gång, som ansträngde sig att alltid tänka, tala och handla syndfritt.
Jesus var och är i stället rättfärdig i sig själv, eftersom Jesus hela tiden var och är Gud i sin ande. Han föddes inte med en bruten gemenskap med Gud, med en orättfärdig andlig status som måste frälsas.
Det finns en lära som kallas för JDS-läran, ”Jesus Died Spiritually”, och den bygger på tron att Jesus slutade att vara Gud under de tre dagar som kroppen var död. Man menar att Jesus dog både till ande, själ och kropp och att han var tvungen att bli ett med Satans natur i helvetet för att kunna försona mänsklighetens synder. I helvetet blir Jesus född på nytt andligen och kan då uppstå som Gud igen.
Den felaktiga läran tas upp i ett helt eget bibelstudium; ”Dog Jesus andligen på korset?”. Och har fått kompletterande bredd i bibelstudiet; ”Blev Jesus gjord till synd och övergiven av Gud på korset?” som tar upp varianter av JDS-läran.

”Den som har sett Sonen har sett Fadern.”
Dessa ord kan ingen annan än Människosonen uttala.
Ingen kristen människa kan säga att ”den som har sett mig har sett Fadern” och ”jag och Fadern är ett”.
Men Jesus Kristus var verkligen ett med Fadern. Han gjorde, talade och tänkte alltid det som var heligt och rättfärdigt, eftersom synd inte finns i Honom.

Jesus behövde ”i allt bli som sina bröder”, kött och blod, för att både kunna prövas som människa i allt och för att kunna dö i människornas ställe:

”Eftersom nu barnen är delaktiga av kött och blod, blev också han på liknande sätt delaktig av detsamma, för att han genom sin död skulle göra honom maktlös som hade döden i sitt våld, det vill säga djävulen, och göra alla dem fria som av fruktan för döden hade varit underkastade slaveri hela sitt liv. För han tar ju inte sig an änglar, utan Abrahams säd tar han sig an. Därför måste han i allt bli lik bröderna, för att han skulle vara barmhärtig och en trogen överstepräst inför Gud för att sona folkets synder. För därigenom att han blev plågad och frestad, kan han hjälpa dem som frestas.”
Hebr. 2:14-18

Jesus föddes med samma biologiska kropp som vi, som bryts ner och är organisk. Han hade en själ och ett psyke som påverkades av hjärnans funktioner och förmågor, med samma känsliga system av hormoner och signalsubstanser som vi alla.
Han fick stresspåslag i kroppen. Han svettades blod av ångest i Getsemane, över bördan och smärtan han visste skulle komma. Han frestades i öknen av Satan, eftersom Satan kan fresta människan till att följa sitt ”kött” i stället för Anden.
Men Jesu ande var aldrig separerad från Fadern.

Jesus blev en mänsklig förebild för oss, och han blev en andlig förebild för oss. Han var syndfri, men vi blir syndfria när vi lever i och genom Honom, genom anden tillsammans med den Helige Ande.
Gud kan inte komma ner till jorden och visa sig för människor, eftersom ingen människa kan se Gud såsom han är och leva. Gud är för helig för en förgänglig människa. Gud uppenbarar sig på sätt som människorna klarar av att möta, genom till exempel molnstoder.
Så Fadern sänder Sonen ”i syndigt kötts liknelse”, och visar sig genom Sonen på det sättet. Gud är ande, och Guds rike är ett andligt rike.
Människosonen ”är Herren från himlen”, ”en livgivande ande:

”Så står det också skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande själ. Den siste Adam blev en livgivande ande. Men det andliga är inte det första, utan det jordiska. Därefter kommer det andliga. Den första människan är av jorden, jordisk, den andra människan är Herren från himlen. Som den jordiska är, sådana är också de jordiska, och som den himmelska är, sådana är också de himmelska. Och liksom vi har burit bilden av den jordiska, ska vi också bära bilden av den himmelska.”
1 Kor. 15:45-49

Evangelium är det glada budskapet om att Guds rike har kommit till människorna, och Guds rike finns i och genom Sonen. Sonen är Vägen, Sanningen och Livet, och ingen kommer till Fadern utom genom Sonen.
Fadern lämnade aldrig Sonen, men i Sonens utsatthet och lidande på korset så led Sonen själsligen och kroppsligen så som vi skulle ha lidit. Hans känslor var lika ångestfyllda som våra skulle ha varit. Han bar alla våra synder upp på korset. Var aldrig övergiven, men kände sig övergiven i stunden, i kvalen.
Fadern led med Sonen. Som en far sörjer sin förstfödde sörjde Fadern sin Enfödde. Sonen gick frivilligt korsets väg för mänsklighetens räddning, och blev tvungen att lida, hånas, förkastas, dömas till döden av människor och dö.

Men allt vänds till den största av segrar. För döden och dödsriket kunde inte behålla Han som är Livet själv. Och Sonen återvände till Fadern, och kommer att återkomma i makt och härlighet. Och vi kommer att få se honom så som han Är.
Nu ser vi ”såsom i en spegel”, men då ska vi stå ansikte mot ansikte med den Helige.

Jesus Kristus fanns hos Fadern innan vår värld skapades.
Bibelns helhet visar med all tydlighet att Jesus är Gud.

Gud delar inte sin ära med någon människa.
Det finns endast 1 Frälsare och 1 Herre.
Fadern, Sonen, Anden är ett.
Läs gärna även ”Vad är treenigheten?”, som förklarar treenighetsläran; hur Gud är 1 Gud, men Fadern, Sonen och Anden.

”Herren vår Gud, Herren är en. Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft.”
5 Mos. 6:4-5

/ M.H.