Har människan ett innersta jag?

Naturvetenskapen anses visa att det finns bevis för att människan inte har ett ”innersta jag”. Och att människan inte har en ande.
Modern forskning visar att när man får vissa förändringar i hjärnan så kan personlighetsklyvningar uppstå. Människan kan bli flera olika personligheter i en och samma kropp, och dessa vet inte alltid om vad den/de andra gör, säger eller tänker.
Det ska då bevisa att en människa inte kan ha en enda inre personlig kärna, och definitivt inte en egen ande.
Ett manipulerande av hjärnan skulle utesluta att människan har en ande på grund av att det medvetande och de beteenden som definierar en människa, och speciellt hennes personlighet, förändras eller försvinner till den grad att den ursprungliga personligheten inte skulle kunna finnas kvar utan upphör att existera helt eller delvis.

Har då naturvetenskapen rätt, i sina observationer?
Svaret kan vara delvis rätt, men också väsentligt fel. Sanningen ligger inte enbart i fakta som en vetenskapsman kan visa i ett experiment av hjärnan, utan sanningen ligger i verkligheten av vad en människa egentligen är. Och här delar sig vägarna åt olika håll, där det skulle behövas en övergripande helhetssyn, i stället för en samling smala professioner som inte ser alla bitarna tillsammans.

Det som är biologiskt mänskligt och fysiskt i våra kroppar påverkar hjärnans tankar, och hjärnans tankar påverkar i sin tur våra biologiska känsliga system. Det biologiska perspektivet förutsätter ju att beteenden, tankar och känslor kan förklaras med kroppsliga processer.
Tankar i hjärnan startar kemiska reaktioner och känslor i kroppen, och dessa startar handlingar som utgår från tanke- och känsloimpulserna som sprids vidare i kroppen. Genomtänkta och kontrollerade eller mer ogenomtänkta och mindre kontrollerade.
Alla människor har en ström av tankar som kommer automatiskt. Vi kan inte bli identifierade som individer genom alla våra automatiska tankar som vi får hela tiden, dag som natt (genom bearbetande drömmar).
Den person som i stället är närmast vår inre och sanna människa är de tankar som vi vill behålla och definiera våra djupaste värderingar genom. De tankar som vi vårdar och som vi vill formas av är de som ligger närmast hjärtat, det innersta jaget. Där ligger också vårt hjärtas djupaste tro och övertygelse, och relationen med en levande Gud.

Både kristna och ickekristna har en mall som de delar, och det är den biologiska mallen av vad en människa är. Människan innehåller organisk nedbrytbar materia. Samma som finns att finna ute i naturen. Kroppen har olika system, både system som vi kan kontrollera och system som vi inte har någon medveten kontroll över.
Hjärnan och ryggmärgen ingår i det centrala nervsystemet.
Hjärnan kontrollerar och koordinerar kroppsfunktioner som hjärtat, blodtryck, vätskebalans och kroppstemperatur och mentala funktioner som intellekt, känslor, minne och inlärning. Intellekt och intelligens handlar om att förstå (begripa, inse, avgöra) och om mental förmåga; förmågan att utifrån givna grunder avsiktligt utveckla sitt tänkande. Till intelligensen räknas vanligen förmågorna att resonera, planera, lösa problem, associera, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang samt förmågan till inlärning.
Inom psykologin skiljer man på intelligens och kreativitet, personlighet och visdom, men i vardagsspråk får ordet intelligens ofta en mycket bred betydelse. I olika tider, samhällen och grupper har intelligens definierats på olika sätt. En individs intelligens, liksom de flesta personliga egenskaper, bestäms utifrån en kombination av arv och miljö.

I kroppen finns det perifera nervsystemet, och det är alla delar av nervsystemet som inte hör till hjärnan eller ryggmärgen. Och det perifera nervsystemet delas upp i det autonoma nervsystemet och det somatiska nervsystemet. Det autonoma systemet styr funktionerna i organ som inte är viljestyrda, som hjärta, lever, magsäck med mera. Det somatiska systemet är viljestyrt genom nerver och muskler.
Hjärnan innehåller storhjärnan, som är uppdelad i två hjärnhalvor och lober, lillhjärnan och hjärnstammen. Hjärnan kontrollerar kroppen genom elektriska nervimpulser och kemiska hormonsignaler. ”Reptilhjärnan” är ett begrepp som används när man syftar på driftpräglade beteenden och grundläggande biologiska funktioner och man syftar då på hjärnstammen. Man menar att dit hör instinkter som till exempel flykt, försvar, överlevnad och fortplantning.
Vår hjärna innehåller flera olika slags minnesområden.
Hormoner och signalsubstanser i hjärnan påverkar hela tiden hur vi mår och uppfattar vår omgivning, både medvetet och undermedvetet. De fungerar som budbärare i kroppen, som ger information om att utföra en speciell uppgift. Många signalsubstanser är hormoner men inte alla. Adrenalin, noradrenalin, kortisol, melatonin, endorfin och oxytocin är hormoner. Dopamin och serotonin är signalsubstanser. Alla är viktiga för hur vi kan känna oss och bete oss. Dysfunktioner och obalans ger konsekvenser, både psykiskt och fysiskt.

Vad händer med vår personlighet och våra beteenden när det är obalans och dysfunktioner i hjärnan?
Här verkar vetenskapen koppla ihop en individ med enbart vad hjärnan presterar och förmår, och vilka konsekvenserna blir i tankar, ord och handlingar. En person som till exempel har skador eller funktionsstörningar i hjärnan genom sjukdom, trauma eller en rubbning av balansen av hormoner eller signalsubstanser kan ha blivit personlighetsförändrad på sätt som gör att anhöriga inte längre känner igen personen. Personen kanske inte ens känner igen sig själv.

I ett fall av förändringar i hjärnan, som diskuterats bland annat i artiklar i media, där man delade helt på kontakten mellan de två hjärnhalvorna i en patients hjärna (split brain), kunde man senare upptäcka att den ena hjärnhalvan inte visste vad den andra hjärnhalvan gjorde. Patienten verkade ha två olika ”personer”, som inte delade samma funktioner och samma information i hjärnan. De handlade separat från varandra, utan att veta om varandra. Och detta går förstås att förstå, rent biologiskt, eftersom kontakten mellan hjärnhalvorna var bruten och information inte kunde överföras.
Om vetenskapen utgår från att ett innersta jag är kärnan, men då ser att en inre kärna inte delar samma upplevelser utan i stället fungerar som flera inre kärnor parallellt bredvid varandra utan att veta om varandra, kan slutsatsen verka vara att en människa endast är en produkt av vad hjärnan kan förstå och förmå; endast biologisk och biologiskt förklarad. Och detta skulle då tala för att en människa inte kan ha en ande, vara även ande, eftersom en andevarelse som kan leva vidare och lämna sin kropp inte kan delas itu och bli flera och inte heller vara och förbli ovetandes om varandra. Man kan också mena att människan är en produkt av enbart olika genetiska möjligheter och förmågor, påverkad av yttre och inre miljöer och hinder som människan inte kan förstå, förklara eller ha kontroll över, så att hon på grund av detta enbart kan ses som en biologisk produkt av andra produkter. Det är då en illusion att en människa enbart skulle bestå av en inre individ, en enda kärna av en person som både vet vem hon är och också kan vara en genuin och unik andevarelse.

Det mest intressanta är vad den som skapade det mänskliga livet själv säger; Gud. Och var skillnaden ligger i hur vetenskapen resonerar och vad vi kan se och veta genom att ta del av Guds egna budskap och förklaringar i Bibeln.
Vetenskapens samlade profession är inte överens, samtidigt som man kan ana att de som utesluter att människan har en ande och ett innersta jag inte själva har en egen upplevelse och en tro på vad Gud kan göra och hur Gud ser på en människa.
Att som evolutionist helt bortse från vad Bibeln säger betyder att människan blir stympad i sin definition. Och detta enbart genom brist på förståelse av hur den andliga världen fungerar och vad en människa är och varför människan skapades.
Darwinismen har blivit en sanning och en verklighet som i modern tid (upplysningens tid) presenteras som fakta medan den i stället är en teori bland många andra, som också kräver en stor portion tro hos den som anammar den eftersom det finns ett så stort antal fel och luckor som måste fyllas i med nya teorier där motbevisen är uppenbara och till och med synliga. Vetenskapen ändrar sig och förändrar sig ständigt, och resonemanget är att man ”vet” det man vet tills någon ny vetskap har tagits fram och i sin tur överbevisar den gamla vetskapen som inte längre håller måttet.

Vad händer då med en människa som inte längre känner igen sig själv, eller som inte är igenkänd av sina anhöriga? Vad händer med en själ som till synes har delat sig i flera personligheter?

Vi ser vad Bibeln säger att en människa är, och gör en summering utifrån helheten av Bibelns ord.

Läs gärna även ”Vad är en människa?”.

Bibelns ord säger att vi ska förnyas i våra sinnen. Alltså förändras i våra sinnen. Om sinnena enbart är kroppens sinnen så kan vi inte förnyas i sinnena.
Är de sinnen som ska förnyas i stället de egenskaper och den funktion som vår själ har, som tankar, känslor och värderingar, så kan vi förnyas. För våra sinnen ska förändras efter vår pånyttfödda andes nya liv och efter Guds Andes vilja:

”Och anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom ert sinnes förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds goda, välbehagliga och fullkomliga vilja.”
Rom. 12:2

Människan nämns som en tredelad varelse. I Bibeln kan vi se att vi är ande, själ och kropp.

”Och må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må hela er ande och själ och kropp bli bevarade fläckfria vid vår Herre Jesu Kristi återkomst.”
1 Thess. 5:23

Guds ord skiljer ut anden från själen; andens tankar från själens tankar:

”För Guds ord är levande och kraftigt och skarpare än något tveeggat svärd, och tränger igenom tills det skiljer själ och ande, märg och led, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar. Och inget skapat är osynligt för honom, utan allt är blottat och uppenbart för hans ögon, inför vilken vi ska stå till svars.”
Hebr. 4:12-13

”Herren Jesus Kristus vare med din ande.”
2 Tim. 4:22

”Då sa Maria: Min själ upphöjer Herren, och min ande gläder sig i Gud,
min Frälsare.”
Luk. 1:46-47

En människa består alltså av ande och själ och kropp.
Jesus Kristus är med hela människan och hela människan tillhör Jesus Kristus, men det är anden som blir född på nytt och lever ”i Kristus”.
Själen är varje människas unika egenskaper och personlighet. Där finns vår mentala förmåga, vårt intellekt och våra själs sinnen. Och dessa behöver förnyas efter att vi har fötts på nytt i anden. Gamla tankebanor och värderingar formas om genom att vi lever ”i Kristus”, i den Helige Ande. Och när själens sinnen påverkas av Kristus så kommer tankar och beteenden att förändras och bli mer lika Kristus, som är förebilden.

Vi har 3 ”skikt” av sinnen:

1) De innersta sinnena;
Människan har en ande, för annars kan inte en människa vara andlig och andligen förstå, se och höra från Gud. Genom människans ande finns gemenskapen med Gud och tillhörandet av Guds rike. Andens ”sinnen”, som är vår inre människas djupaste vilja, är vårt sanna jag.
2) Själens sinnen;
Vi är ”sinnliga” som människor. Själens sinnen påverkas av vår kropps biologi. Tankar, vilja och förstånd styrs av hjärnans signaler och påverkas av vår kemiska biologi, vårt arv och vår miljö. I själens sinnen finns vår personlighet och våra mänskliga unika egenskaper.
”Oandliga människor” (1 Kor. 2:11-16) kan inte bedöma andliga saker från Guds Ande, eftersom de förstår med sitt psyke, sin själs intellekt; själens sinnen. Detta är en förståelse som sker genom ”köttet” och är jordisk.
3) Kroppens sinnen; syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Dit kan instinkter räknas (reaktioner från ”reptilhjärnan”) samt eventuellt proprioception (rörelse- och positionssinnet) och neurologisk intuitiv förmåga.

Ett exempel på hur människan fungerar till ande, själ och kropp:
Längst inne i hjärtat, i anden, känner du att någonting känns fel.
Med ditt intellekt, din mentala förmåga, börjar du att resonera och argumentera med sig själv.
Du kan börja tänka på fördelar och nackdelar, på människors förväntningar och på konsekvenserna. Fysiskt börjar du känna ångest och du känner dig illamående. Du får ett påtagligt stresspåslag. Känslor av flykt blir starka.
Du tar ett beslut om att reagera på det ditt inre talade till dig först.
Och när du handlar efter det kommer sedan den djupa friden i ditt inre. Även fast ditt intellekt säger dig att det kommer att bli besvärligt att förklara ditt beteende.
Du mår även fysiskt bättre. Adrenalinet och kortisolet sjunker i kroppen.

När vi förstår hur vi fungerar, till ande, själ och kropp, blir det lättare att separera det vi känner och tänker. Vi kan då förstå både orsak, verkan och lösning. Vi ser beteenden, förstår kedjereaktioner och kan välja ut vad som ska beslutas och också vad som behöver förändras och förbättras. Vi får insikter som gör att vi mognar andligen.

För vi är andliga och lever också andligen:

”För vilken människa vet vad som finns i människan, utom människans ande som finns i henne? Så vet ingen heller vad som finns i Gud utom Guds Ande. Men vi har inte fått världens ande, utan den Ande som är av Gud, för att vi ska veta vad vi har fått av Gud, vilket vi också förkunnar, inte med sådana ord som mänsklig visdom lär, utan med ord som den Helige Ande lär, och bedömer andliga saker andligen. Men en oandlig människa tar inte emot det som hör till Guds Ande. För det är en dårskap för henne och hon kan inte heller förstå det, eftersom det måste bedömas andligen. Men den som är andlig bedömer allt, men själv blir hon inte bedömd av någon. För vem har lärt känna Herrens sinne, och vem ska kunna undervisa honom? Men vi har Kristi sinne.”
1 Kor. 2:11-16

Lägger vi till vetenskapens synsätt på själen så har vi ett psyke, och det psyket är de biologiska samlade funktionerna i hjärnan.
Men ”psyke” finns även i Bibeln.
Ordet för ”själ” är ”psuché” i den grekiska grundtexten.

Wikipedia:
”Psyke (av grekiskans psȳchē, ‘själ’, ‘liv’) är ett psykologiskt begrepp och en sammanfattande benämning som betecknar en individs själ eller medvetande samt företeelser såsom upplevelser och beteenden. Det inkluderar alla hjärnans högre funktioner, det vill säga de aspekter av intellekt och medvetande som manifesteras i kombinationer av tänkande, perception, minne, emotion, vilja och fantasi, samt alla omedvetna kognitiva processer. Termen används ofta underförstått för att hänvisa till förnuftets tankeprocesser. Psyke är flödet av medvetande. Det finns många teorier och definitioner av psyket och dess funktion.”

Psyket är de inre sinnena som påverkas av de yttre sinnena. Det vi upplever, tänker och känner inombords som påverkas av det vi ser, hör, doftar, smakar och känner utombords.
När Bibelns ord uppmanar oss att förnyas i våra sinnen är det de själsliga sinnena Bibeln menar; produkterna av all samlad mental information, erfarenhet, arv och miljö.
Men är vi bara varelser med själsliga sinnen, som fungerar i samklang och beroende av de yttre sinnena, så dör vi en definitiv död helt och hållet och försvinner i en ickeexistens.
Men vi är någonting mera. Vi är andevarelser, som har en själ (ett psyke) och en kropp.

Paulus beskriver hur en människa som inte är född på nytt i anden är en ”oandlig människa” som inte kan bedöma andliga saker andligen, eftersom denne inte har tagit emot Guds Ande.
Det grekiska ordet för ”oandlig människa” är; psuchikos”, och betyder; ”naturligt, av själen eller sinnet.”

En utförligare förklaring; ”psyxikós (”naturligt”) beskriver typiskt den naturliga (”lägre”) aspekten av mänskligheten, d.v.s. beteende som är mer av jorden (köttslighet) än himmelen. (psyxikós) står då ibland i kontrast till pneumatikós (”andlig”) – den högre, andliga aspekten av mänskligheten som utvecklas genom tron.”
(Strong’s Concordance)

Vore våra själsliga sinnen födda på nytt och helt förvandlade skulle de inte behöva förnyas:

”Och anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom ert sinnes förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds goda, välbehagliga och fullkomliga vilja.”
Rom. 12:2

Tankebyggnader skulle inte heller behöva brytas ner:

”För våra stridsvapen är inte köttsliga, men genom Gud är de mäktiga att bryta ner starka fästen, och bryta ner alla tankebyggnader och all höghet, som reser sig mot Guds kunskap, och ta varje tanke till fånga under lydnaden mot Kristus, och vi är beredda att bestraffa all olydnad, när er lydnad har blivit fullkomlig.”
2 Kor. 10:4-6

När en hjärna brister i funktioner och förändras så är det inte den inre människan som brister och förändras per automatik, utan de sinnen som är kopplade till de kemiska signaler som har sitt ursprung i hjärnan.

Ett exempel:
En vanligtvis vänlig och lugn människa kan på så sätt bli personlighetsförändrad, och ha ett temperament som andra människor inte känner igen. Det kan verka som om hämningar släpper på ett okontrollerat sätt eller som om viljan är förändrad. Beteendet verkar helt nytt. Personen verkar inte vara samma person som tidigare.
Det kan då ha blivit skador i hjärnan eller obalans i kroppens olika hormonhalter och signalsubstanser. Inte i människans ande. Personen kanske inte förstår själsligt/psykiskt och fysiskt vad som händer, eftersom själen/psyket och kroppen är kopplade till hjärnan. Men personen kan vara intakt i sin ande.
Ett trauma eller en förlust av hjärnceller (t.ex. senil demens) ser ut att förändra en människa, som kan förlora minnet, talet, mental förmåga med mera. Men människans ande kan ändå tillhöra Gud och fortsätta vara ett Guds barn, utan att mentalt förstå alla teologiska resonemang.

Kristus hade ett sinnelag som var helt format av hans ande:

”För till detta blev ni kallade, eftersom också Kristus led för oss och lämnande oss en förebild, för att ni ska följa efter i hans fotspår, han som inte gjorde någon synd, inte heller fanns svek i hans mun.”
1 Petr. 2:21-22

”Var så till sinnes som också Kristus Jesus var,”
Fil. 2:5

Men det finns ett bibelställe som kan verka säga emot andra bibelställen, när det gäller att anden föds på nytt vid frälsningen och att människan är ande, själ och kropp:

”Så lägg nu bort det som hör till ert förra levnadssätt, den gamla människan som är fördärvad genom de bedrägliga begären, och förnyas i ert sinnes ande och ikläd er den nya människan, som är skapad efter Gud i sanningens rättfärdighet och helighet.”
Ef. 4:22-24

Paulus riktar sitt brev till människor som redan blivit frälsta och födda på nytt andligen. Hur kan då ”sinnets ande” behöva förnyas?
I alla andra bibelställen så ser vi klart och tydligt att det är det själsliga sinnet som behöver förnyas. Men har det själsliga sinnet en ande, och är förnyelseprocessen av anden pågående när man blivit frälst?
Det blir lättare att förstå när vi ser hela sammanhanget och dessutom i fler översättningar.
King James Version, Ef. 4:17-24:

”This I say therefore, and testify in the Lord, that ye henceforth walk not as other Gentiles walk, in the vanity of their mind, Having the understanding darkened, being alienated from the life of God through the ignorance that is in them, because of the blindness of their heart: Who being past feeling have given themselves over unto lasciviousness, to work all uncleanness with greediness. But ye have not so learned Christ; If so be that ye have heard him, and have been taught by him, as the truth is in Jesus: That ye put off concerning the former conversation the old man, which is corrupt according to the deceitful lusts; And be renewed in the spirit of your mind; And that ye put on the new man, which after God is created in righteousness and TRUE holiness.”

Folkbibeln 2014 säger:

”Därför säger jag detta och varnar er i Herren: lev inte längre så som hedningarna lever. Deras tankar är tomma, deras förstånd är förmörkat. De är främmande för livet i Gud därför att de är okunniga och förhärdade i sina hjärtan. Avtrubbade kastar de sig ut i orgier och ägnar sig åt all slags orenhet och får aldrig nog. Men det är inte så ni har lärt känna Kristus. Ni har hört om honom och fått undervisning i honom enligt den sanning som finns hos Jesus. Därför ska ni lämna ert gamla liv och lägga bort den gamla människan som går under, bedragen av sina begär. Låt er förnyas till ande och sinne och klä er i den nya människan, som är skapad till likhet med Gud i sann rättfärdighet och helighet.”

Ordet för ”förnyas” är; ”ananeoó”, och finns endast med i det Nya testamentet 1 gång.
En utförligare beskrivning är; att gå upp till ett högre stadium (nivå av helgelse) genom Guds kraft; gudomligt förnyad.”

”ananeoō (”skapa nytt i förhållande till tiden”) används bara i Ef 4:23. Här påminns de troende om Guds ständiga erbjudande att ta nya steg i sin helgelse genom ”helgat resonemang” – vilket höjer meningen till nya nivåer av andlig förståelse och verklighet.”(Strong’s Greek Concordance)

Det är den andliga mognaden, helgelseprocessen, som Paulus skriver om. Inte pånyttfödelsen.
Vi ska lägga av oss den gamla människans begär, förnyas i våra sinnen och mogna i anden till mer andlig förståelse. Det är att helgas.

Paulus blev uppryckt till paradiset. Han hade en sådan stark upplevelse av detta att han inte ens visste om han blivit uppryckt i kroppen eller utanför kroppen.
Om det inte vore möjligt att andligen lämna kroppen och bli uppryckt till himlen, och få de ”utomordentligt höga uppenbarelserna” när han hörde ”outsägliga ord som det inte är tillåtet för en människa att uttala”, skulle Paulus ord om att lämna kroppen inte ens vara ett alternativ:

”Att berömma mig är visserligen till ingen nytta, men jag kommer nu till syner och uppenbarelser från Herren. Jag känner en man i Kristus, som för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himlen, om det var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det. Och jag känner denne man – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det – att han blev uppryckt till paradiset och hörde outsägliga ord, som det inte är tillåtet för en människa att uttala. Av den mannen vill jag berömma mig, men av mig själv vill jag inte berömma mig utom av mina svagheter. För om jag ville berömma mig själv, så skulle jag inte vara oförståndig, för jag skulle då tala sanning. Men jag avstår, för att ingen ska tänka högre om mig än vad han ser hos mig eller hör av mig. Och för att jag inte skulle förhäva mig över de utomordentligt höga uppenbarelserna, fick jag en törntagg i köttet, en Satans ängel som ska slå mig, för att jag inte ska förhäva mig. Angående denna bad jag till Herren tre gånger att den skulle vika ifrån mig. Men han sa till mig: Min nåd är dig nog, för min kraft fullkomnas i svaghet. Därför vill jag hellre med glädje berömma mig av mina svagheter, för att Kristi kraft ska vila över mig.”
2 Kor. 12:1-9

Paulus vet att hans ande kan lämna kroppen, och helst av allt skulle han vilja lämna kroppen och komma hem till Herren.
Kroppen är vår ”jordiska boning”, ”vårt tält”. Vi ÄR inte endast den biologiska kroppen, utan vi kan lämna den och komma hem till den ”eviga byggnaden i himlarna”:

”Men vi vet att om det tält som är vår jordiska boning bryts ner, så har vi en byggnad från Gud, ett hus som inte är gjort med
händer, evigt i himlarna. För i denna suckar vi också och längtar att få bli överklädda med vår boning som är från himlen, för när vi väl är klädda i den ska vi inte bli funna nakna. För vi som är i detta tält suckar och är nedtyngda, inte för att vi vill bli avklädda utan överklädda, så att det dödliga kan bli uppslukat av livet. Men han som berett oss till detta är Gud, som pant har han också gett oss Anden. Därför är vi alltid vid gott mod och vet att så länge vi är hemma i kroppen, så är vi borta från Herren. För vi vandrar i tro, utan att se. Men vi är vid gott mod och vill helst flytta bort från kroppen och vara hemma hos Herren.”
2 Kor. 5:1-8

”Ja, jag anser, så länge jag är i denna kroppshydda, att det är rätt
att jag väcker er genom påminnelse. Jag vet att jag snart ska lägga av
min kroppshydda, såsom också vår Herre Jesus Kristus har visat mig.”
2 Petr. 1:13-14

Det innersta ”jaget” hör ihop med hjärtats djupaste tro, vilja och värderingar. Det andliga livet hör ihop med vår tro, vår kärlek till Gud och vår gemenskap med Gud. När en människa i sitt hjärta blir övertygad och överbevisad om sitt behov av att omvända sig från sin status som syndare och bortvänd från Gud (andligt ”död”), och i stället vill ge sitt liv till Jesus Kristus, så sker förvandlingen av anden. Den blir född från ovan, från Gud, och kan plötsligt få sin förlorade gemenskap med Gud tillbaka (förlorad genom syndafallet).
Inget på jorden och inget i andevärlden kan stjäla ett pånyttfött hjärta från Jesus Kristus. Han har all makt i himlen och på jorden. Det är enbart en människas medvetna tro och vilja att lämna Jesus Kristus som gör att människan får som hon vill; ett evigt liv utan Gud.

Gud känner varje människas hjärta. Ingenting är dolt för honom. Han känner varje medveten eller omedveten tanke och vet grunden och motiven till varje ord och handling. Gud ser vad varje människa förstår och förmår. Guds dom faller inte över en människa som inte kan förstå vad som är rätt eller fel, syndigt eller heligt. Världslig och mental okunskap är inte hinder för frälsning, utan oviljan att älska Gud.

Ett litet barn som inte förstår och förmår att se och följa Guds vilja kan inte synda. Medvetenheten om synd och rättfärdighet, att förstå Guds vilja och bud, finns inte hos små barn. När barnet växer upp ökar medvetenheten och därmed också de medvetna valen att göra rätt eller fel, gott eller ont, hur människan hanterar konsekvenserna av frukten från Kunskapens träd. När människan väljer ett liv i synd är det inte ”arvsynd” utan ”verksynd”, för det är verken (de medvetna gärningarna) som leder till en dom.

”Härefter ska jag inte mer förbanna marken för människans skull, för hennes hjärtas tankar är onda ända från ungdomen.”
1 Mos. 8:21

Det hebreiska ordet för ”ungdom” är; ”naur”, med betydelsen ”de unga åren”, äldre än ett litet barn.
Samma grekiska ord finns även här:

”Men om dottern till en präst har blivit änka eller blivit förskjuten och inte har några barn och hon kommer tillbaka till sin fars hus och bor där som i sin ungdom, då får hon äta av sin fars mat. ”
3 Mos. 22:13

”Hittills är det jag som varit er ledare, från min ungdom ända till i dag.”
1 Sam. 12:2

”Och ändå har jag, din tjänare, vördat Herren ända från min ungdom.”
1 Kung. 18:12

”Du skriver ner bittra ting mot mig och låter mig ärva min ungdoms synder.”
Job. 13:26

Vi kan se att det finns en medvetenhet i att synda i ungdomen, som inte finns hos ett litet barn.
Däremot ska vi bli som barn för att kunna ta emot Guds rike, för dessa har ödmjukhet och ett öppet hjärta.

”Men när Jesus såg detta, blev han upprörd och sa till dem: Låt barnen komma till mig, och hindra dem inte, för sådana hör Guds rike till. Sannerligen säger jag er: Den som inte tar emot Guds rike såsom ett barn kommer aldrig dit in. Och han tog upp dem i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.”
Mark. 10:14-16

Alla barn tillhör himmelriket.

”Se till att ni inte föraktar någon av dessa små. För jag säger er, att deras änglar i himlarna alltid ser min Faders ansikte, som är i himlarna.”
Matt. 18:10

Att tro är enkelt; öppna ditt hjärta och älska Jesus Kristus. Ta emot Honom, och ditt innersta jag kommer att bli förvandlat.

Om vi endast har en kropp och en själ, och det blir en ”själsdöd”, måste Jesus och apostlarnas ord få alternativa förklaringar. Likaså orden om att Jesus var levande i anden och gick ner i dödsriket samtidigt som kroppen låg i graven. Löftet till rövaren om att redan samma dag få vara tillsammans med Jesus i paradiset blir inte giltigt.
Jesus varken var eller är heller Gud och en i den treeniga Gudomen. Inte till någon mer procent än alla andra kristna. Men Jesus säger:

”Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Om en människa inte blir född
på nytt, kan hon inte se Guds rike. Nikodemus sa till honom: Hur
kan en människa födas när hon är gammal? Inte kan hon väl komma
in i moderlivet en gång till och födas? Jesus svarade: Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Om inte en människa blir född av vatten och
Ande, kan hon inte komma in i Guds rike. Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande. Förundra dig inte över att jag sa till dig: Ni måste födas på nytt. Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som är född av Anden.”
Joh. 3:3-8

”Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande.”
Det som är kroppen är endast biologisk kropp (och själ/psyke), men den ande som blir född på nytt kan andligen se Guds rike och komma in i Guds rike.

Läs gärna ”Är Jesus Gud?” och ”Dog Jesus andligen på korset?” för en djupare förståelse av på vilket sätt Jesus dog och vem Jesus är.

Summering:

Det evolutionsteoretikerna aldrig kommer att kunna förklara är när människans unika själ och samvete flyttade in i kroppen. Förklaringen måste, enligt dem, finnas i att hjärnan och dess funktioner utvecklats biologiskt på ett sätt som gör att den på mer avancerade nivåer kan tolka, förstå och sammanställa alla intryck och tillsammans med det kan analysera, reflektera och utvärdera information, minnen, tankar och känslor successivt i en utveckling genom arv, miljö och mutationer under lång tid. Plötsligt fanns den tänkande människan; Homo Sapiens, den intelligenta och överlägsna däggdjursarten.
Den fråga som allra bäst visar evolutionsteorins brist på sanning och verklighet är; var finns alla arter som är på väg att förändras till andra arter? Detta måste vara ett konstant pågående, i en teori som bygger på arters utveckling till andra arter under miljontals år.
Arter kan aldrig bli andra arter, men däremot utvecklas inom arterna genom genetiska mutationer och påverkan av miljö och arv.
Men hela evolutionsteorin bygger på tro, en tro som har vissa vetenskapliga fynd som grund och som är nödvändig för den som inte vill tro att Gud är Skaparen av allt i himmel och på jord. Då behövs andra förklaringsmodeller.
Vetenskapen är ständigt i förändring och förnyelse, och inom vetenskapen anses en teori bevisad som sann när den kan förklaras i vetenskapliga termer och undersökas på ett konkret sätt. När sedan ny kunskap och nya metoder framkommer så behöver vetenskapen uppdateras och de gamla insikterna ses som kanske både föråldrade och ibland felaktiga. Vetenskapen är alltid uppbyggd på teorier, och borde egentligen kallas för en övertygelse i tro, grundad på vissa fynd som ser ut att bevisa hela den världsbild som teorierna säger sig förklara.
Vetenskapen har idag full kunskap om vilka beståndsdelar en levande cell innehåller. Ändå kan inte människan skapa en levande cell. Detta kommer att förbli en evig omöjlighet, eftersom endast Gud kan ”starta” livet.
Människan har en kropp som innehåller likadana byggstenar som djuren, och som kommer att förmultna på samma sätt efter döden. Men när det kommer till själen/psyket och anden, så finns det något som inte kan förklaras genom att primaters hjärnor har muterats under en lång tid.
Vi människor är unika. Vi har en ande, och dessutom en ande som kan ha en gemenskap med Gud som är ande. Och vi är Guds avbilder, med en medveten vilja, ett förstånd, ett förnuft och ett samvete.

Människan är ande, själ och kropp.
Vi har; andens sinnen, själens sinnen och kroppens sinnen.
Vår inre människa är vår ande, som endera har en position inför Gud som rättfärdig eller som orättfärdig, som levande eller ”som död”.

”Vi vet att vi har gått över från döden till livet, för vi älskar bröderna. Den som inte älskar sin broder förblir i döden.”
1 Joh. 3:14

”Ve dem! För de har slagit in på Kains väg och har för lönens skull kastat sig i Bileams villfarelse och gått förlorade i Koras uppror. Dessa är skamfläckar vid era kärleksmåltider, när de deltar i era måltider och bara förser sig själva utan att skämmas. De är moln utan vatten, som drivs omkring av vindarna, träd utan frukt på senhösten, dubbelt döda, uppryckta med rötterna.”
Jud. 11-12

”Låt de döda begrava sina döda, men gå du och predika Guds rike.”
Luk. 9:60

De ”döda” som ska begrava de som har dött är de som andligt sett är som döda för Gud. När man blir frälst så blir anden ”levande”, får ett evigt liv med Gud.

Vår andes sinne; det vi ”ser” i anden och ”hör” i anden.
Vi hör Guds röst med anden. Vi ser andliga uppenbarelser i anden. Vi känner Guds ledning i anden. Vi känner gemenskap med Gud i anden. I anden ligger våra djupaste ”inre” värderingar som är efter Guds vilja (om vi är frälsta och födda på nytt i anden).

Vår själs sinne; vårt intellekt, vårt lärande och vår mentala mognad och utveckling, vår förståelse av världen, våra resonemang och argument, våra ”yttre” värderingar, våra ärvda personligheter och våra ärvda egenskaper, vår gudagivna fria vilja och även ett samvete nedlagd från Gud.

Vår kropps sinnen; syn, hörsel, lukt, smak, känsel, och ev. neurologiskt styrd intuition samt proprioception.

Vår ande påverkar hela människan:
– Själens sinnen förnyas under vår ande och Guds Andes ledning.
– Kroppens funktioner påverkas av andens mående.

Själen påverkar hela människan:
– Anden kan påverkas genom själens styrande vilja.
– Kroppens funktioner påverkas av själens vilja, mående och känslor.

Den biologiska kroppen påverkar hela människan:
– Anden kan påverkas av kroppens och själens vilja att leva i synd.
– Själens vilja kan låta sig styras av kroppens vilja.

Vår inre människa, vår ande, är vårt rätta sanna jag.
Om anden och Guds Ande får leda människor efter Guds vilja kommer själens sinnen och kroppens sinnen att påverkas till sundare tankar och bättre hälsa.
En harmoni för hela människan, som håller genom prövningar och svårigheter, har sin grund i att anden får styra över själen och kroppen.

Vi behöver se Bibelns helhet angående vad en människan är;
”Summan av ditt ord är sanning.”
Ps. 119:160

/ M.H.