Det finns ett bibelställe som en del kristna funderar över, eftersom det verkar motsäga en del andra bibelställen. Det kan också verka bekräfta New Age lära om att människors andar kan komma tillbaka till jorden.
Vi behöver se vad Bibeln säger om vart människor kommer när de dör, samt vilken makt Satan har över människors andar.
Vi behöver också undersöka varför en andebesvärjerska kunde kalla fram en profets döda ande, och varför det inte är Guds vilja att vi ska söka döda människors andar.

---

Det finns en händelse i det gamla testamentet som kan verka bekräfta att människors andar kan komma tillbaka till jorden.
1 Sam. 28 handlar om att Saul går till en andebesvärjerska som manar fram den döde domaren Samuels ande tillbaka till jorden. Samuel var också en profet.

”Saul bad Herren om råd, men Herren svarade honom inte, varken genom drömmar eller genom urim eller genom profeter. Då sade Saul till sina tjänare: ”Sök upp en andebesvärjerska åt mig, så ska jag gå till henne och fråga henne.” Hans tjänare svarade: ”Det finns en andebesvärjerska i En-Dor.” Saul gjorde sig oigenkännlig och tog på sig andra kläder och gav sig i väg med två av sina män. De kom till kvinnan om natten. ”Spå mig genom anden”, sade han, ”och mana fram åt mig den jag säger dig.” Men kvinnan sade till honom: ”Du vet ju vad Saul har gjort, han har utrotat andebesvärjare och spåmän ur landet. Varför lägger du en snara för mitt liv för att döda mig?” Då gav Saul henne sin ed vid Herren och sade: ”Så sant Herren lever, ingen skuld ska drabba dig i denna sak.” Kvinnan frågade: ”Vem ska jag mana fram åt dig?” Han svarade: ”Mana fram Samuel åt mig.” Men när kvinnan fick se Samuel, skrek hon med hög röst och sade till Saul: ”Varför har du lurat mig? Du är ju Saul!” Kungen sade till henne: ”Var inte rädd. Vad är det du ser?” Kvinnan svarade Saul: ”Jag ser ett gudaväsen komma upp ur jorden.” Han frågade henne: ”Hur ser han ut?” Hon svarade: ”Det är en gammal man som kommer upp, insvept i en mantel.” Då förstod Saul att det var Samuel, och han böjde sig ner med ansiktet mot jorden och bugade sig. Samuel sade till Saul: ”Varför har du stört mig och manat fram mig?” Saul svarade: ”Jag är i stor nöd. Filisteerna har börjat krig mot mig, och Gud har lämnat mig och svarar mig inte mer, varken genom profeter eller genom drömmar. Därför har jag kallat på dig, för att du ska låta mig veta vad jag ska göra.” Samuel svarade: ”Varför frågar du mig, när Herren har lämnat dig och blivit din fiende? Herren har gjort vad han sade genom mig: Herren har ryckt riket ur din hand och gett det till en annan, till David. Eftersom du inte lydde Herrens röst och inte utförde hans brinnande vredesdom över Amalek, har Herren i dag gjort dig detta. Herren ska ge både dig och Israel i filisteernas hand, och i morgon ska du och dina söner vara hos mig. Även Israels läger ska Herren ge i filisteernas hand.”
1 Sam. 28:6-19
(Textförklaring: urim och tummim var två stenar som användes för att söka Guds vilja genom lottkastning.)

Några viktiga saker att lägga märke till i sammanhanget:

– ”Spå mig genom anden” säger Saul.
– Andebesvärjerskan manar fram en person utan att veta vem han är.
– Jag ser ett gudaväsen säger andebesvärjerskan.
– Samuel kommer upp ur jorden.
– Samuel säger att Saul har stört honom.
– Samuel vet att Saul och hans söner ska dö dagen därpå.

Andebesvärjerskan känner inte igen Saul när han kommer, och hon vet inte heller vem Samuel som hon ska mana fram är. När hon får se profeten Samuel blir hon rädd, eftersom hon förstår då att det är kung Saul som har besökt henne i En-Dor.
I vers 9 står det:
”Men kvinnan sade till honom: ”Du vet ju vad Saul har gjort, han har utrotat andebesvärjare och spåmän ur landet.”

I grundtexten är ”andebesvärjare” och ”spåmän” två olika ord; ob + yiddeoni.

”Ob” förklaras som; ”en flaska (gjord av djurhud), en nekromancer”.
”Yiddeoni” förklaras som; ”vetande, klok (bekant med hemligheterna i den osynliga världen”.
(Strong’s Concordance)

Saul säger till andebesvärjerskan:

””Spå mig genom anden”, sade han, ”och mana fram åt mig den jag säger dig.””

Hela den meningen är en översättning av de hebreiska orden; ”amar qacam ob alah amar” (Textus Receptus).

”Qacam”; ”distribuera, spådom, bestämma genom lott eller magisk rullning”.
(Strong’s Concordance)


King James Version säger i 1 Sam. 28:13-14:

”And the woman said unto Saul, I saw gods ascending out of the earth. And he said unto her, What form [is] he of? And she said, An old man cometh up; and he [is] covered with a mantle. And Saul perceived that it [was] Samuel, and he stooped with [his] face to the ground, and bowed himself.”

”I saw gods” = gudaväsen i plural.
Ändå frågar Saul; ”Hur ser han ut?”.
Andebesvärjerskan svarar att hon ser en gammal man. Och ”man” står i singular.
Det hebreiska formen för ”gudar” är ‘ĕlohı̂ym, och används i Bibeln både för Gud (både i singular och i plural) och gudar och gudinnor (avgudar).
Här står ordet i maskulin plural.
”Elohim” kan också ha betydelsen; ”härskare, domare, antingen som gudomliga representanter på heliga platser eller som återspeglar gudomlig majestät och makt”
(Strong’s Concordance))

Sammanhanget visar att det endast var en person. Det bekräftas inte någonstans att det skulle ha varit någon mer som kom upp tillsammans med Samuels ande, men en tolkning skulle kunna vara att Samuel eskorterades av någon som också liknade ett gudaväsen.
En troligare förklaring är att ordet ‘ĕlohı̂ym används här i en allmän betydelse av ett övernaturligt och mäktigt utseende, likt en ängel eller ande.

När Samuels ande säger; ”Varför har du stört mig och manat fram mig?” så betyder ordet ”stört”; ”att bli upprörd, darra, skaka, vara upphetsad, störd”.
(Strong’s Concordance)

Samuel var en Guds profet, som talade från Gud. Men all häxkonst och all andebesvärjelse är medvetna försök att skaffa sig kunskap från andra varelser i stället för Gud. När Samuel levde gick aldrig Saul till honom för att fråga om råd, men nu vill Saul kalla honom från de döda för att Gud inte svarar honom.  
Samuel har kontakt med Gud, där han är nu. Samuels ande uppenbaras och för fram ett budskap från Gud, som den profet han är och var.
En död människa i dödsriket kan inte veta vad som ska hända i framtiden, och allra minst någon som ”sover i graven” (själssömn/själsdöd) och är död till själ och kropp.
Samuel var upprörd. Inte störd i sin död.
När Samuel säger att Saul och hans söner ska vara hos honom dagen därpå, så är det ett budskap om att även de ska dö, liksom Samuel är död. Men Sauls död inträffar på grund av att han har vänt sig bort från Gud på flera sätt.
Samuel säger till Saul; ”…i morgon ska du och dina söner vara hos mig”. Sannolikt menas det här; döda och i graven.

En del frågetecken uppstår, utifrån texten om andebesvärjerskan, för konsekvenserna kan se ut att bli dessa:

– De som åberopar mörkrets makter, genom Satans kraft, har makten att:
1) Endera kalla frälsta människors andar upp ur dödsriket, för dödsriket finns under jorden.
2) Eller så återskapas människors själar, om människor är döda till kropp och själ och är i ett ickeexisterande tillstånd. Och eftersom Samuel blev störd där han var, och sedan återgick dit han kom ifrån, behöver en återskapad människa till själ och kropp göras död till själ och kropp igen för att kunna återvända till sitt tillstånd som ”sovande i graven”.

Konsekvensernas motsägelser i jämförelse med Bibeln:

– Frälsta människors andar kommer inte till avgrunden när de dör, utan till paradiset. Dödsriket är i avgrunden och innehåller bara mörkrets andar och orättfärdiga människors andar.

– Satan har ingen som helst makt över frälsta människors andar, för de tillhör Gud och är födda från ovan genom Guds Andes kraft. De har gått från död till evigt liv, genom livet i Jesus Kristus.

– Samuel säger att Saul har ”stört honom”, som om Samuel log och sov i sin grav.
I det Gamla testamentet beskrivs ofta döden som en sömn i graven och som att ”sova i mullen”. På domens dag bli man ”uppväckt” ur graven igen.
Men i det Nya testamentet säger Jesus till rövaren, på korset bredvid, att han redan samma dag ska vara med Jesus i paradiset. Och Jesus säger, i Joh. 11:25-26; ”Den som tror på mig, han ska leva, om han än
dör. Och var och en som lever och tror på mig ska aldrig i evighet dö.”

– Samuel har kontakt med Gud, där han är. Han vet vad som ska hända i framtiden och för åter igen fram ett budskap från Gud.
En död människa i dödsriket kan inte veta vad som ska hända i framtiden, och allra minst någon som ”sover i graven”.
 

Hur går det då ihop?
Kristna tolkar 1 Sam. 28 lite olika.

– En del tror att Saul blev bedragen, och att det i stället var en ond ande som uppenbarades av andebesvärjerskan, som endast kan använda de andar som Satan har makt över.
Det som talar emot det är att andebesvärjerskan själv blev förskräckt när hon fick se Samuel, för att hon därmed drog slutsatsen att det var kung Saul som kommit till henne. Någonting i händelsen var inte som det brukade för henne. Hade det varit en demon som hon manat fram så hade hon knappast blivit förskräckt själv, och inte heller hade hon dragit slutsatsen att det var just kung Saul som kommit till henne.

– Andra kristna tolkar det som att alla som tror på Herren kommer till dödsriket i avgrunden när de dör, eftersom Samuel kom upp ur jorden. Och på grund av att andebesvärjerskan verkligen kunde mana fram Samuels ande så fungerar medium, och medium kan tala med människor som har dött.
Det som talar emot det är att Satan i så fall skulle ha makten att kalla på rättfärdiggjorda människors andar som tillhör Gud, och att det inte finns ett enda bibelställe som talar om att människors andar kan komma tillbaka till jorden efter att människor har dött. Likaså att Jesus säger att den som tror på honom kommer till paradiset.

– En tredje tolkning är att alla människor ”sover” i graven (själssömn/själsdöd), och inte har en ande som kan separeras från kroppen och själen i graven, utan alla människor hamnar i ett ickeexisterande tillstånd. Samuel skulle ha störts och väckts ur sin själsdöd.
Det som talar emot det är att Satan inte kan återskapa en människas ande, själ eller kropp till sitt ordinarie ursprung. Och det skulle i så fall inte heller ha varit Samuels ande som kom upp ur jorden utan Samuels själ. Om själen kan göras levande, av Gud eller Satan, och sedan återvända igen till graven finns det inget skäl att tro att allas själar inte kan leva vidare, skilda från kroppen. Gud skulle i detta fall få uppväcka Samuel en andra gång, på den yttersta dagen. Han skulle ha gått till en ickeexistens två gånger och levt tillfälligt däremellan.

Det som berättas om Saul, Samuel och andebesvärjerskan har hänt i verkligheten.
Det är ingen liknelse, med ett budskap. Det är ingen vision, uppenbarelse, dröm eller syn. Det är inte en mytologisk berättelse med mening i men utan verklighetsförankring.
Händelsen, synden som Saul begick när han vände sig till andebesvärjerskan, är en av orsakerna till att Saul dog:

”Sådan blev Sauls död, därför att han hade varit trolös mot Herren. Han hade inte hållit Herrens ord, och dessutom rådfrågat en andebesvärjerska för att få svar. Han hade inte sökt svar hos Herren. Därför dödade Herren honom och flyttade över kungadömet till David, Ishais son.”
1 Krön. 10:13

Den stora synden mot Gud: ”Han hade inte sökt svar hos Herren.”
Att vända sig till spåmän, spåkvinnor, trollkarlar, häxor, medium och magiker av olika slag är att vända sig bort från Gud och i stället vända sig till mörkrets makter, till de som åkallar Satan.
Det finns medium som tror att de vänder sig till Gud, och det finns de som tror att ”spöken” på jorden är döda människors andar.

Hur ser Gud på att människor söker svar hos medium?

I det Gamla testamentet, där Guds folk skulle hålla lagarna de fått av Gud för att få fortsätta vara Guds folk, var det direkta konsekvenser för den som bröt Guds bud:

”Vänd er inte till andebesvärjare eller till spåmän. Sök inte sådana så att ni blir orena genom dem. Jag är Herren er Gud.”
3 Mos. 19:31

”Om någon vänder sig till andebesvärjare för att i trolös avfällighet hålla sig till dem, ska jag vända mitt ansikte mot honom och utrota honom ur hans folk. Ni ska helga er och vara heliga, för jag är Herren er Gud. Ni ska hålla mina bud och följa dem. Jag är Herren som helgar er.”
3 Mos. 20:6

”Hos dig får inte någon finnas som låter sin son eller dotter gå genom eld eller befattar sig med spådom, teckentydning, svartkonst eller häxeri, ingen som utövar besvärjelsekonster, ingen andebesvärjare, ingen som utövar magi och ingen som söker råd hos de döda.
Avskyvärd för Herren är var och en som gör sådant, och för sådana vidrigheters skull fördriver Herren din Gud dem för dig. Du ska vara fullkomlig inför Herren din Gud. Dessa hednafolk som du ska fördriva lyssnar till dem som utövar teckentydning och spådom, men Herren din Gud har inte tillåtit dig något sådant.”
5 Mos. 18:10-14

”När de säger till er: ”Fråga andebesvärjare och spåmän, dem som viskar och mumlar”, så svara: ”Ska inte ett folk fråga sin Gud? Ska man fråga de döda för de levande?”
Till Guds undervisning, till vittnesbördet! Om de inte talar enligt detta ord finns det ingen gryning för dem. De ska dra igenom landet, ansatta och hungrande. Och när de hungrar kommer de att brista ut i raseri och förbanna sin kung och sin Gud. De ska vända blicken uppåt och de ska se ner på jorden, men se, där är bara nöd och mörker, natt och ångest. De är utkastade i djupaste mörker.”
Jes. 8:19-22

I det Nya testamentet möter apostlarna en slavflicka som är besatt av en spådomsande:

”Och det hände när vi gick till bönen, att vi mötte en slavflicka som var besatt av en spådomsande och som skaffade sina herrar stora inkomster genom att spå. Hon följde efter Paulus och oss och ropade och sa: Dessa män är Guds den Högstes tjänare, som förkunnar för oss frälsningens väg. Och detta gjorde hon i många dagar. Men Paulus blev upprörd och vände sig om och sa till anden: Jag befaller dig i Jesu Kristi namn att fara ut ur henne. Och i samma stund for den ut. Men då hennes herrar såg att deras hopp om förtjänst var ute, grep de Paulus och Silas och släpade dem till torget inför stadens myndigheter.”
Apg. 16:16-19

King James Version:

”…possessed with a spirit of divination…” = ”besatt av en spådomsande”

I den grekiska grundtexten är orden; ”echó pneuma puthón”
”Puthón” = ”en spådomsande, Python, kallad efter den pythiska ormen som sades ha vaktat oraklet i Delfi och blivit dödad av Apollo”.
(Strong’s Concordande)

Pytho är ett område i Grekland.
De grekiska orden för ”spådoms-ande” betyder alltså ”andlig orm”.

Flickan är slav till herrar som arbetade för mörkrets makter, och de utnyttjade flickans förmåga att kanalisera onda andar. Flickan var besatt. Förmågan att spå hänger ihop med onda andar.
Men eftersom Satan inte kan se in i framtiden så kan de bara tala om saker som händer där demoner finns samt själva skapa ”självuppfyllande profetior” genom att se till att det de ”spår” inträffar.
Flickan följde efter apostlarna och berättade att de var ”Guds den Högstes tjänare, som förkunnar för oss frälsningens väg”. Demonen/demonerna i flickan visste vilka apostlarna var.
Liksom i Apg. 19:

” Några kringvandrande judiska andeutdrivare tog sig då för att nämna Herren Jesu namn över dem som hade onda andar, och sa: Vi besvär er vid den Jesus som Paulus predikar. Och det var sju söner till en viss Skevas, en judisk överstepräst, som gjorde så. Men den onde anden svarade och sa: Jesus känner jag, och Paulus vet jag om, men vilka är ni?”
Apg. 19:13-15

Man skulle kunna tro att Jesu lärjungar trodde på spöken och andar, och att detta paranormala fenomen var känt:

”Men i den fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående på sjön. Och när lärjungarna såg honom gå på sjön, blev de förskräckta och sa: Det är ett spöke, och skrek av rädsla.”
Matt. 14:25-26

”Och när Jesus efter uppståndelsen plötsligt uppenbarar sig mitt ibland dem, så blir de rädda: Och medan de talade om detta, stod Jesus själv mitt ibland dem och sa till dem: Frid vare med er. Men de blev förskräckta och greps av fruktan, de trodde att de såg en ande. Då sa han till dem: Varför är ni förskräckta? Och varför låter ni tvivel stiga upp i era hjärtan?”
Luk. 24:36-38

I Matt. 14 så är det grekiska ordet för ”spöke” = ”phantasma”, som betyder ”en manifestation, en uppenbarelse”.
I Luk. 24 är det grekiska ordet i stället ”pneuma” = ”ande”.

Lärjungarna ser med sina fysiska ögon någon som liknar Jesus, men deras brist på tro, kunskap och insikt får dem att i stället dra slutsatsen att det möjligtvis är en ande eller en uppenbarelse de ser.
”Och varför låter ni tvivel stiga upp i era hjärtan?”

För Gud är allting möjligt.
Och det intressanta är att de judiska lärjungarna trodde att människan var både ande, själ och kropp.

---

Summering:

När Mose och Elia blir sända till Jesus på förklaringsberget kommer de inte upp ur jorden. Deras ansikten syns också tydligt. Ingen blir osäker på vem de är. När de är tillsammans med Jesus lyser ljuset i Jesus genom honom och blir synligt för alla.
1 Sam. 28 kommer Samuel upp från jorden. Han uppenbarar sig inte på samma sätt som Mose och Elia uppenbarade sig på förklaringsberget, när de visade sig för Jesus och lärjungarna.
Elia togs upp till himlen, utan att behöva dö kroppsligen och läggas i någon grav. Han for inte ner till dödsriket, i avgrunden.
Gud är inte en Gud för döda människor, utan för levande människor.

Saul begick en synd när han vände sig till en andebesvärjerska (necromancer) i stället för Gud. Saul fick inte fortsätta sitt jordeliv på grund av sin trolöshet och olydnad. Kungadömet flyttades över till David, en man efter Herrens hjärta.

Andebesvärjerskan såg ett ”gudaväsen” komma upp ur jorden, men gudaväsen har inte sin destination i avgrunden. Varken Gud, änglar, profeter eller domare utgår från jordens inre; avgrunden.
Samuels kropp låg i graven, och Saul får veta att han själv och sönerna ska dö dagen därpå. De ska komma till samma plats som Samuel.
En andebesvärjerska, ett medium som åkallar mörkrets makter och använder mörkrets kraft, har ingen makt att uppväcka eller framkalla en rättfärdig människas ande som tillhör Gud.
Samuels ande kan endast ha blivit uppenbarad genom Guds vilja och makt, för att föra fram ett budskap till Saul som begick en stor synd.
Endast Gud, och de som tillhör och tjänar Gud, kan betecknas som ”gudaväsen”. Alla gudaväsen (Gud, Gudomen, änglar, domare, profeter) har sin destination i Guds rike. Eftersom mörkrets makter inte har förmågan och makten att låta rättfärdiga människor uppstå från de döda, varken andligen eller kroppsligen, kan bara Gud låta Samuels ande visa sig för Saul. För Gud är allting möjligt. Saul fick sin dom, genom sina handlingar, och Gud lät Saul veta att Gud var inblandad när Samuel visade sig. Samuel fick åter föra fram ett profetiskt budskap från; Herren (hebreiska bokstäverna YHVH i grundtexten).

Att försöka åkalla döda människors andar är detsamma som att vända sig bort från Livets Ande; Gud.
Att fråga döda om råd och vända sig bort från den levande Guden är detsamma som att söka sig till döden i stället för Livet. Det är ett uppror som leder till just döden.

Satan kan förklä sig till en ljusets ängel, och han gör allt för att bedra människorna och locka dem bort från Gud.
”…för Satan själv förvandlar sig till en ljusets ängel.”
2 Kor. 11:14

Inom kristendomen finns vanligtvis inte tron på att de dödas andar kan återkomma till jorden. Det som kallas ”spöken” och ser ut att vara döda släktingars andar är sannolikt förklädda demoner. Ingenting i Bibeln tyder på att döda kristnas själar uppenbarar sig på jorden och hjälper eller hemsöker människor.
Gud lät Mose och Elia uppenbara sig på förklaringsberget, men det är den enda händelsen som det finns vittnesbörd om. Och den hade en speciell betydelse och speciellt vittnesbörd.

/ M.H.