Är nattvarden Jesu riktiga kött och blod?

En del kristna menar att brödet och vinet förvandlas till Jesu riktiga kropp och riktiga blod. Andra kristna menar att nattvarden är symbolisk och att vi äter brödet och dricker vinet för att minnas vad Jesus gjorde på korset.
Ytterligare en skiljelinje finns inom kristenhetens syn på nattvarden. En del menar att nattvarden i sig själv är ett sakrament som frälser människan. Den som tar del av Kristi kropp och blod tar emot frälsningen genom Kristus. Andra menar att frälsningen enbart finns i ett hjärtas tro och överlåtelse, och inte i bröd och vin som serveras i kyrkan.
En del kristna tolkar Jesu ord om nattvarden bokstavligen, och andra kristna menar att Jesu ord ska tolkas symboliskt.
Betyder en bokstavlig tolkning att man är närmare sanningen?
Läs gärna ”Hur tolkar man Bibeln?” för att få mer förståelse när det gäller olika tolkningar och konsekvenserna av dessa.

Vi ska se vad Bibelns helhet säger angående allt kring nattvarden och gå igenom en mängd viktiga bibelställen som hör samman och ger oss alla förklaringar som vi behöver. Och slutligen görs det en summering med slutsatser och konsekvenser av lärorna.

När man talar om nattvarden så använder man ibland det grekiska ordet ”koinonia”, ”kommunion” eller ”altarets sakrament”.
Man kan också använda ordet ”eukaristi”, som kommer från grekiskan och betyder ”tacksägelse”.

Inom den världsvida kristna kyrkan finns det tre olika sätt att se på nattvarden, och dessa skiljer sig åt på ett sätt som förändrar själva innebörden väsentligt.
De tre synsätten är:
1. Transsubstantiationsläran
2. Konsubstantiationsläran
3. Symboliska läran

– Transsubstantiation innebär tron om att substanserna tranformeras.
Ordet ” transubstantiatio” kommer från latin. Det grekiska ordet ”metousiosis” kommer ur ordet ”ousis” som betyder ”substans”. Metousiosis betyder på svenska ”denaturering” och förklaras på Wikipedia; ”Denaturering, av latin de och natura, ‘göra onaturlig’, innebär rent generellt att ett ämnes beskaffenhet förändras så att det inte kan användas för ett specifikt ändamål. När ett ämne denatureras förändras strukturen eller egenskaperna i ämnet.”
Man menar att brödet och vinet bokstavligen förvandlas till enbart Jesu fysiska kropp och blod enligt denna lära, och brödet och vinet upphör helt att ha brödets och vinets egenskaper.
Enligt de som följer läran måste nattvarden alltid delas ut av någon som är biskopsvigd eller prästvigd.

– Konsubstantiationsläran (Consubstantiation) innebär att ett ämne fortsätter att vara det ursprungliga ämnet men att det dessutom förvandlas till ett nytt ämne. Ordet ”con” betyder på latin ”med”. I nattvarden menar man att brödet och vinet fortfarande är bröd och vin men också Jesu fysiska kropp och blod.
Enligt de som följer läran ska nattvarden alltid delas ut av någon som är biskopsvigd eller prästvigd, men kan i nödfall delas ut av annan person (vid risk för dödsfall, där man menar att nattvarden är ett förlåtande och frälsande sakrament i sig).

– Symboliska läran menar att brödet och vinet enbart symboliserar Jesu kropp och blod. Inte att brödet och vinet på något sätt förvandlas till Jesu fysiska kropp och blod.
I nattvarden tror man att Jesus är andligen närvarande genom troshandlingen och förkunnandet av Jesu död och försoningsverk på korset.
Enligt de som följer läran måste inte nattvarden delas ut av enbart en vigd församlingsledare, präst eller biskop.

Både transubstantiationsläran och konsubstantiationsläran har alltså detta gemensamt:

”Kristi verkliga närvaro i eukaristin är den kristna läran att Jesus Kristus är närvarande i nattvarden, inte bara symboliskt eller metaforiskt, utan på ett sant, verkligt och väsentligt sätt.”
(Wikipedia)

Följdfrågan blir:
Är en andlig närvaro i nattvarden, av Jesus Kristus själv, inte lika ”sann, verklig och väsentlig” som om brödet och vinet skulle ha förvandlats till Jesu fysiska kropp och blod?

Vad säger Bibeln om nattvarden?
Det enda viktiga är vad Guds ord säger, även fast människor i alla tider har menat att kyrkliga traditioner kan vara lika viktiga som Bibelns skrivna ord. Men går människors traditioner, nedskrivna eller muntliga, emot Bibelns ord så står alltid Bibelns ord över alla mänskliga traditioner.
Traditioner måste alltid bekräftas av Bibelns helhet för att man ska kunna hävda att det är en sann lära och doktrin som kommer direkt från Gud.
”Summan av ditt ord är sanning.” 
Ps. 119:160

Jesus förutsade sin fysiska död och sin uppståndelse (en förvandling från en ”fallen” dödlig natur till en oförgänglig och fullkomlig natur):

”Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar, att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda, och bli dödad och på tredje dagen uppstå igen.”
Matt. 16:21

Både Matteus, Markus och Lukas berättar om nattvarden, den sista måltiden tillsammans med Jesus.

”Och när stunden var inne, lade han sig till bords, och de tolv apostlarna med honom. Och han sa till dem: Jag har längtat mycket efter att äta detta påskalamm med er, innan mitt lidande börjar. För jag säger er, att jag inte kommer att äta av det mer, förrän det har fått sin fullbordan i Guds rike. Och han tog en bägare, tackade och sa: Ta denna och dela mellan er. För jag säger er, att jag inte ska dricka av vinträdets frukt förrän Guds rike kommer. Och han tog ett bröd, tackade och bröt det och gav åt dem och sa: Detta är min kropp som är utgiven för er. Gör detta till minne av mig. På samma sätt tog han också bägaren efter måltiden, och sa: Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod, som är utgjutet för er.”
Luk. 22:14-20

Även Paulus beskriver nattvarden.

”För jag har från Herren tagit emot vad jag också har meddelat er, att i den natt då Herren Jesus blev förrådd, tog han ett bröd, och när han hade tackat, bröt han det och sa: Tag, ät. Detta är min kropp som är bruten för er. Gör detta till minne av mig.  På samma sätt tog han också bägaren efter måltiden och sa: Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod. Så ofta ni dricker den, gör det till minne av mig. För så ofta ni äter detta bröd och dricker denna bägare, förkunnar ni Herrens död till dess han kommer. Den som därför äter detta bröd eller dricker Herrens bägare på ett ovärdigt sätt, blir skyldig till Herrens kropp och blod. Men människan må pröva sig själv, och så äta av brödet och dricka av bägaren. För den som äter och dricker på ett ovärdigt sätt, äter och dricker en dom över sig, då han inte åtskiljer Herrens kropp.”
1 Kor. 11:23-29

Det här är ord som läses vid varje nattvard. Och många menar att vid själva läsningen av orden så förvandlas brödet och vinet av Guds kraft.
Men det finns ingen uppmaning i Bibeln om att alla kristna, i alla tider, skulle upprepa dessa ord, och att vid den upprepningen skulle en förvandling av brödets och vinets substanser ske.
Jesus säger att nattvarden sker till minne av honom, och Paulus skriver att varje gång som församlingen delar brödet och vinet så förkunnas Jesu död och därför är det viktigt att åtskilja att det bröd och vin man äter och dricker inte är en vanlig måltid man äter för att bli mätt.

Varje människa som tror på Jesus Kristus får ett evigt liv:

”Jag har inte kommit ner från himlen för att göra min egen vilja, utan hans vilja som har sänt mig. Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte ska förlora någon enda av alla dem som han har gett mig, utan låta dem uppstå på den yttersta dagen. Ja, detta är min Fars vilja: att var och en som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen.”
Joh. 6:38-40

Men människorna som hörde Jesus tolkade Jesu ord enbart jordiskt:

”Sannerligen, sannerligen säger jag er: Den som tror på mig har evigt liv. Jag är livets bröd. Era fäder åt manna i öknen, och de dog. Detta är brödet som kommer ner från himlen, för att man ska äta av det och inte dö. Jag är det levande brödet som kom ner från himlen. Om någon äter av det brödet ska han leva i evighet. Och brödet som jag ska ge är mitt kött, som jag ska ge till liv för världen. Då tvistade judarna med varandra, och sa: Hur kan denne ge oss sitt kött att äta. Då sa Jesus till dem: Sannerligen, sannerligen säger jag er: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod, har ni inte liv i er. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen. För mitt kött är sann mat, och mitt blod är sann dryck. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Såsom den levande Fadern har sänt mig, och jag lever därför att Fadern lever, så ska också den som äter mig leva därför att jag lever. Detta är brödet som kom ner från himlen, inte som mannat era fäder åt och sedan dog. Den som äter detta bröd ska leva i evighet. Detta sa han när han undervisade i synagogan i Kapernaum. Då sa många av hans lärjungar när de hörde detta: Detta är hårda ord. Vem står ut med att höra det?”
Joh. 6:47-60

Jesu ord blev ”hårda ord”, makabra ord, för tolkningen blev att Jesus var enbart jordisk och evigt liv gavs genom att äta hans jordiska kropp och dricka hans jordiska blod.
Men Jesus är mannat som kom ner från himlen, från Fadern. Och det mannat måste ”ätas”.
Och förbundsblodet är det sanna jordiska blodet som måste utgjutas och ”drickas”.

”Och brödet som jag ska ge är mitt kött, som jag ska ge till liv för världen.”

Jesus ger sitt ”kött” och blod, och i detta utgivande av kött och blod finns sedan den eviga segern över synd, död och ondska; köttet och blodet ges ”till liv”!
Men kött och blod kan inte ärva Guds rike, för Guds rike kan inte ses med våra jordiska ögon:

”…kött och blod kan inte ärva Guds rike”
1 Kor. 15:50

”Och när han blev tillfrågad av fariseerna när Guds rike skulle komma, svarade han dem och sa: Guds rike kommer inte så att man kan se det med ögonen. Inte heller ska man kunna säga: Se, här är det, eller: Se, där är det. För se, Guds rike är inom er.”
Luk.17:20-21

Det är tro det handlar om. Den som tror och blir frälst och lever i Kristus ska aldrig mer hungra eller törsta, utan för alltid vara mättad av ”mannat från himlen”:

”Då sa Jesus till dem: Sannerligen, sannerligen säger jag er: Mose gav er inte brödet från himlen, utan min Fader ger er det sanna brödet från himlen, för Guds bröd är han som kommer ner från himlen och ger världen liv. Då sa de till honom: Herre, ge oss alltid detta bröd. Och Jesus sa till dem: Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig hungra, och den som tror på mig ska aldrig törsta. Men jag sa till er: Även om ni har sett mig så tror ni inte.”
Joh. 6:32-36

… ”Även om ni har sett mig så tror ni inte.”

Om det är vår egen tro på Jesus Kristus som vår Frälsare…och Anden som ger liv, och köttet/kroppen inte är till någon nytta…varför måste då brödet och vinet i kyrkorna bli Jesu fysiska kropp och blod för att alla kristna ska få evigt liv?

”Anden är den som gör levande, köttet är inte till någon nytta. De ord jag talar till er, de är ande och de är liv.”
Joh. 6:63

När Jesus säger att hans kropp är ”brödet från himlen” så är det en hänvisning till det fysiska mannat som bokstavligen räddade folket i öknen från den fysiska döden, eftersom det fysiska mannat är en ”skuggbild” av det himmelska mannat som skulle komma och rädda människors liv till eviga liv.
Det är det gamla bokstavliga och jordiska förbundet som ersätts av det nya andliga och himmelska förbundet. Den förste jordiske Adam ersätts av den andre evige ”Adam” från himlen; Jesus Kristus.

Det är Jesu kropp som blir bruten, på korset. Det brutna brödet symboliserar Jesus kropp. Jesus talar också i bilder när han talar om att han är vinträdet och att alla som tror på honom är grenarna på vinträdet. Frukten från vinträdet, vinet som de dricker vid den sista måltiden, symboliserar Jesu blod. Jesus blod är det som gör det möjligt för ett nytt förbund att instiftas, för ”utan blod kan inget testamente gälla”.

Några av dessa ord läses också vid nattvarden i kyrkorna:

”Ingen annan frestelse har drabbat er än den som vanligen möter människan. Men Gud är trofast, han ska inte låta er frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer ska han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut. Därför, mina älskade, fly bort från avgudadyrkan. Jag talar som till förståndiga. Bedöm själva vad jag säger: Välsignelsens bägare, som vi välsignar, ger den oss inte del av Kristi blod? Det bröd som vi bryter, ger det oss inte del av Kristi kropp? För vi är ett bröd och en kropp, fastän vi är många, eftersom vi alla får del av detta enda bröd. Se på Israel efter köttet: Har inte de som äter av offren del i altaret? Vad vill jag då säga? Att en avgud är något, eller att det som offras åt avgudar är något? Nej, utan vad hedningarna offrar, det offrar de åt onda andar och inte åt Gud, och jag vill inte att ni ska ha någon gemenskap med de onda andarna. Ni kan inte dricka Herrens bägare och de onda andarnas bägare. Ni kan inte ha del i Herrens bord och i de onda andarnas bord.”
1 Kor. 10:13-21

”Ni kan inte dricka…” Ni kan inte ha del i…”
Att dricka någon av dessa bägare och ha del i ett av dessa bord innebär att vilja tillhöra någon av dessa; Herren Gud eller de onda andarna.

”För vi är ett bröd och en kropp, fastän vi är många”…
– Vi äter ett fysiskt bröd.
Men blir vi alla förvandlade till ett enda fysiskt och jordiskt bröd?

Vi kristna är alla delar i Kristi kropp, som har Kristus som huvud.
Kristus bor i och brukar alla delarna i sin kropp på jorden eftersom Kristus är andligt närvarande i hela kroppen.
Vi äter ett fysiskt bröd med våra fysiska kroppar, och hela människan är helgad åt Herren; ett Guds tempel på jorden.
Kroppen är jordisk = templet/tabernaklet på jorden, som rymmer det allra heligaste; Guds Ande.
I det kroppsliga ”templet/tabernaklet” på jorden finns människans ”innersta jag”; den pånyttfödda anden = Guds barn.

”Men vi vet att om det tält som är vår jordiska boning bryts ner, så har vi en byggnad från Gud, ett hus som inte är gjort med händer, evigt i himlarna. För i denna suckar vi också och längtar att få bli överklädda med vår boning som är från himlen, för när vi väl är klädda i den ska vi inte bli funna nakna. För vi som är i detta tält suckar och är nedtyngda, inte för att vi vill bli avklädda utan överklädda, så att det dödliga kan bli uppslukat av livet.”
2 Kor. 5:1-4

Vi är ett andligt husbygge:

”Också ni, såsom levande stenar, är uppbyggda till ett andligt hus, ett heligt prästerskap för att frambära andliga offer, som är välbehagliga
för Gud genom Jesus Kristus.”
1 Petr. 2:5

”Därför är ni nu inte längre gäster och främlingar utan medborgare med de heliga och tillhör Guds familj, uppbyggda på apostlarnas och
profeternas grund, där hörnstenen är Jesus Kristus själv. I honom sammanfogas hela byggnaden och växer till ett heligt tempel i Herren.”
Ef. 2:19-21

Våra jordiska kroppar, vårt kött och vårt blod, ska en dag förvandlas. Till dess förkunnar vi hans död, vår tillhörighet och vår tro.
När vi dricker ”Herrens bägare” och har ”del i Herrens bord” delar vi alla samma Ande.

”För liksom vi i en enda kropp har många lemmar, men inte alla lemmar har samma uppgift, så är vi, som är många, en enda kropp i Kristus, men var och en är vi varandras lemmar.”
Rom. 12:4-5

”Gör allt för att bevara Andens enhet genom fridens band: En kropp och en Ande, såsom ni också har blivit kallade till ett hopp, vid er kallelse. En Herre, en tro, ett dop, en Gud och allas Fader, som är över alla och genom alla och i er alla.”
Ef. 4:3-6

Och det är av otro som en människa inte får frälsning:

”När det sägs: I dag, om ni hör hans röst, så förhärda inte era hjärtan såsom vid förbittringen. För somliga som hade hört det, förbittrade honom, men inte alla som hade kommit ut ur Egypten genom Mose. Men vilka var han vred på i fyrtio år? Var det inte de som hade syndat, de vilkas kroppar föll i öknen? Och vilka gällde den ed som han svor, att de inte skulle komma in i hans vila, om inte dem som vägrade lyda? Vi ser alltså att det var på grund av otro som de inte kunde komma in.”
Hebr. 3:15-19

Endast de som blir födda av vatten och Ande kan komma in i Guds rike.
Det som är fött av Ande är ande:

”Jesus svarade: Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Om inte en människa blir född av vatten och Ande, kan hon inte komma in i Guds rike. Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande.”
Joh. 3:5-6

Summering:

Det finns tre olika syner på nattvarden, och dessa skiljer sig väsentligt från varandra:

En lära menar att nattvarden symboliskt är Jesu kropp och blod.
I den reformerta kyrkan är fokus dels på Jesu frälsande död på korset, dels på församlingens nuvarande gemenskap med honom och därmed varandra, dels på den framtida himmelska måltiden i Guds rike.
Brödet och vinet ses som konkreta tecken för dessa tre verkligheter och har ingen kraft, förlåtelse och frälsning i sig själv.

De två andra lärorna är:

Transubstantiationsläran –
När man delar ut nattvarden i den ortodoxa kyrkan och den romersk-katolska kyrkan så kallas gudstjänsten för ”mässa”. Mässan måste alltid firas ovanpå en katakomb; en gravkammare där kyrkan förvarar relikerna från sina döda helgon.
Nattvarden måste delas ut av biskopsvigda eller prästvigda.
Enligt transsubstantiationsläran så förvandlas brödet och vinets substanser, och upphör helt att existera som bröd och vin. När biskopar eller präster uttalar mässans instiftelseord så gör deras ord att brödet och vinet förvandlas till Jesu fysiska kropp och blod. Brödet och vinet finns inte längre.
Man kallar nattvarden för ”mässoffer”. Genom att ta det invigda brödet och vinet så menar kyrkorna att Jesu offerdöd på korset blir närvarande på nytt. Varje mässa innebär ett förnyande av Jesu offerdöd på korset.
Efter mässan förvaras sedan de konsekrerade specierna (Jesu kropp och blod) i ett särskilt, förstärkt skåp med lås som kallas ”tabernakel”.

Konsubstantiationsläran –
Under mässan tror man att Jesu sanna lekamens och blods närvaro finns i nattvardens bröd och vin genom konsekrationen, invigningsorden som utförs av prästvigda. Jesu kropps och blods substanser anses enligt konsubstantiationsläran samexistera med brödets och vinets substanser.
Enligt Augsburgska bekännelsens apologi, luthersk bekännelseskrift från 1500-talet, förvandlas brödet och vinet uttryckligen till Kristi kropp och blod.
Efter en nattvardsgudstjänst får det bröd och vin som finns kvar inte förspillas eftersom det anses vara Jesu riktiga kropp och blod. Det förvaras i speciella sakramentsskåp.

Slutsats och konsekvens av dessa två läror:
Jesu offerdöd på korset, en gång för alla, räckte inte. Kyrkan behöver offra och förnya Jesu offer om och om igen. Mässan är rituell, och måste göras över döda helgons ben.
Kyrkans medlemmar äter och dricker det de bokstavligen tror är Jesu fysiska kropp och blod, vid varje mässa.
Genom att äta Jesu riktiga kropp och dricka hans riktiga blod menar de att frälsning och förlåtelse kan fås, men endast om eukaristin tas inom den egna kyrkan och ges av kyrkans vigda präster och biskopar.
Det som blir kvar av Jesu kropp och blod efter nattvarden får inte förfaras utan låses in i ett speciellt skåp. Jesu kropp och blod kan på så sätt inte förtäras, hanteras och förvaras på ett hädiskt sätt. Detta skåp kallas därför för tabernakel, eftersom de tror att Gud är närvarande därinne.

De största argumenten mot lärorna som handlar om att brödet och vinet förvandlas till Jesu riktiga kropp och blod:

1) Gud uppmanade inte människan till kannibalism, att vi ska äta människokött och dricka människoblod.
2) Guds frälsning i det nya förbundet handlar om en tro och en kärlek i hjärtat, en omvändelse från sina synder och en tro på Jesus Kristus som sin evige Frälsare. Människan blir född på nytt i anden och en ny skapelse på insidan (i väntan på att även bli en ny skapelse på utsidan på uppståndelsens dag). Allt är andligt, och handlar om Kristi Ande och vår ande.

Precis allt i det nya förbundet är andliga sanningar. Dessa andliga sanningar har sina skuggbilder i det gamla förbundets jordiska lagar och bud.
När Jesus har gett sitt liv på korset, och det nya förbundsblodet utgjutits så är allting klart och fullbordat. Det nya förbundet träder i kraft och Jesu uppståndelse är beviset på att han är den han och Skriften säger att han är. Segern över döden och Satan är nu fullbordad.

Motsägelser som skapats av de båda lärorna:
1) Jesu fysiska kropp och blod, som han hade innan uppståndelsen, finns inte närvarande i varje kyrkas brödbit och vinbägare runt om i världen.
2) Jesu jordiska kropp (kött och blod) upphörde att existera vid uppståndelsen, efter att den förhärligats och förvandlats till en oförgänglig kropp.
3) Kristna kan inte framkalla Jesu jordiska kropp, från före uppståndelsen, genom att uttala vissa bestämda ord. Och Jesu himmelska, fullkomliga och oförgängliga kropp kan inte delas till våra fysiska kroppar genom att ätas och drickas av oss.

I Bibeln står det klart och tydligt att Jesus gav sitt blod som ett lösen en gång för alla.
Jesus har inte uppmanat kristna att offra hans kropp och blod i ritualer vid varje mässa, där frälsningen enbart skulle ligga i att ta del av Jesu riktiga kött och blod, återkallat av kyrkligt vigda människor.
Orden ”detta är min kropp” och ”detta är mitt blod” innebar inte att lärjungarna sedan åt och drack av Jesu fysiska kropp, medan han satt bredvid dem.
När Jesus säger ”detta är min kropp” så har Jesus brutit sönder brödet i delar till lärjungarna. När lärjungarna äter bröddelarna så tar de del av ”Kristi kropp” på samma sätt som alla Guds barn får del av frälsningen genom Jesu enda offer och blir delar av det ”andliga husbygge” som är ett tempel åt Herren.

”På samma sätt tog han också bägaren efter måltiden, och sa: Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod, som är utgjutet för er.”
Luk. 22:20

När Jesus ger lärjungarna bägaren med vinet, som han själv säger är från vinstocken, så säger Jesus att själva bägaren med vin är ”det nya förbundet i mitt blod, som är utgjutet för er”.
Blodsförbundet symboliseras i bägaren som endast Jesus själv kan dricka. Vinet symboliserar Jesu blod som kommer att utgjutas, för det nya förbundet har i nattvardsstunden ännu inte fullkomnats genom hans död.
Det är först på korset som Jesus säger; ”Det är fullbordat.”

”Och han tog en bägare, tackade och sa: Ta denna och dela mellan er. För jag säger er, att jag inte ska dricka av vinträdets frukt förrän Guds rike kommer.”
Luk. 22:17

Jesus säger att innehållet i bägaren är vin. Detta vin symboliserar Jesu blod.
Jesus säger också att han är vinstocken och alla kristna vinstockens grenar.
Detta vinträdets frukt, som finns i hans bägare och som han delar ut till lärjungarna, kommer Jesus inte att dricka av igen förrän Guds rike kommer.
Vinet är inte Jesu blod. Blodet finns i nattvardsstunden inte både i Jesu fysiska kropp och på ett osynligt sätt i bägaren som Jesus själv håller i. Blodet har inte utgjutits ännu.

När första förbundet instiftades så stänktes djurs blod på folkets kroppar, på bokrullen, tabernaklet och gudstjänstkärlen. Så renades, enligt det gamla förbundets lag, nästan allt med blod.
När Gud kom med ett bättre förbund, som ersatte det gamla, så kommer en himmelsk variant av allt som tidigare varit jordiskt.
Det fysiska mannat som folket fick från himlen, som de skulle äta för att fysiskt bli mätta, blev ersatt av det himmelska mannat från himlen, som alla som vill kan ”äta” för att bli andligt mättade.
Jesus blir missförstådd när han talar om detta, eftersom folk tolkade Jesus bokstavligen och trodde att Jesus menade att de verkligen skulle äta hans riktiga kropp och dricka hans riktiga blod.

”Då sa Jesus till dem: Sannerligen, sannerligen säger jag er: Mose gav er inte brödet från himlen, utan min Fader ger er det sanna brödet från himlen, för Guds bröd är han som kommer ner från himlen och ger världen liv. Då sa de till honom: Herre, ge oss alltid detta bröd. Och Jesus sa till dem: Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig hungra, och den som tror på mig ska aldrig törsta.”
Joh. 6:32-34

Jesus säger:

”För mitt kött är sann mat, och mitt blod är sann dryck. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom.”

Jesu fysiska kropp och blod kan aldrig bli en jordisk mat och dryck som varje kristen måste äta för att kunna förbli i Kristus. Den fysiska maten och drycken kommer in i den fysiska kroppen och försvinner sedan ut ur den fysiska kroppen. Det är kroppens biologiska matsmältningssystem, skapat av Gud själv.
Vi behöver ställa oss några frågor…
Om orden från Jesus skulle tolkas bokstavligt:
– Hur ofta måste man äta Jesu kropp och dricka Jesu blod innan man försvinner ”ut ur Kristus”?
– Hur länge finns och frälser Jesu kropp och blod den enskilda människan inuti människans kropp?
– Tänker vi på innebörden och konsekvenserna av olika slags doktriner och handlingar?

Vår fysiska biologiska kropp blir inte ett med Jesu fysiska kropp han hade innan han dog på korset, lika lite som Jesu fysiska kropp blir det fysiska brödet vi delar och äter vid nattvarden.
Brödet vi delar och äter är en symbol för Jesu brutna kropp på korset. Och bröddelarna blir ”Kristi kropp” på jorden.
Kroppen kan ingenting i sig själv, utan huvudet. Huvudet är Jesus Kristus, och genom Kristi Ande är Kristus andligt närvarande i varje ”kroppsdel” på jorden.
När vi äter brödet har det inte transformerats till en jordisk kropp som fanns för över 2000 år sedan, som vi blir ett med i våra matsmältningsorgan. Brödet och vinet behöver inte förvandlas på det sätter för att ge förlåtelse, frälsning och ett evigt liv. För ”köttet är till ingen nytta”, säger Jesus. De ord han talade var i stället ”ande och liv”, och Jesu kropp är en evig andlig kropp.

Behöver och ska vi då äta och dricka Jesu riktiga kropp och blod för att få syndernas förlåtelse och frälsning?
Räcker det med att enbart ta nattvarden? Frälser själva brödbiten och vinet människan?

”Men när de åt, tog Jesus brödet och välsignade det och bröt det och gav åt lärjungarna och sa: Tag och ät. Detta är min kropp. Och han tog bägaren och tackade och gav åt dem och sa: Drick alla av den. För detta är mitt blod, det nya förbundet, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse. Och jag säger er: Härefter ska jag inte dricka av denna vinträdets frukt förrän den dag då jag dricker det nytt med er i min Faders rike.”
Matt. 26:26-29

Frälsningen genom brödet och vinet, syndernas förlåtelse som ges genom nattvarden, sker genom att människan tar emot Jesus Kristus i sitt hjärta och blir en del av Kristi kropp. Varje människa som tar nattvarden och bekänner Jesu försoningsverk på korset får syndernas förlåtelse och frälsning.
Allt detta finns i bekännelsen och i tron. Nattvarden är en handling utförd i tro på allt som Jesus har gjort.
Det finns ingen ”magi” i brödet och vinet. Men Jesus kommer andligen till varje människa som i tro vill förkunna och minnas korset genom nattvarden.
En kristen tro hos den som delar ut brödet och vinet räcker inte för att frälsning och förlåtelse ska kunna ges till de människor som tar emot brödet och vinet. Det är i stället Jesu Kristi andliga närvaro i människan, som i tro tar emot brödet och vinet, som ger förlåtelse och frälsning.

Förbundsblodet behövde endast utgjutas en gång:
En död – som räcker för försoning av hela mänsklighetens synder.
Ett offer för all tid – som aldrig behöver förnyas eller upprepas.
Ett lösen för alla, i alla tider – som den enda vägen till Gud och ett evigt liv.

”Därför blev inte heller det första förbundet instiftat utan blod. För sedan Mose inför allt folket hade läst alla budorden enligt lagen, tog han blodet från kalvar och bockar tillsammans med vatten, scharlakansröd ull och isop och bestänkte både själva boken och allt folket. Och sa: Detta är förbundets blod, som Gud har förordnat åt er. Och på samma sätt stänkte han blod både på tabernaklet och på alla de kärl som hörde till gudstjänsten. Så renas enligt lagen nästan allt med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse. Därför var det nödvändigt att avbilderna av de himmelska tingen skulle bli renade med dessa medel, men de himmelska tingen själva renas med bättre offer än dessa.
För Kristus har inte gått in i den helgedom som är gjord med händer och som är en avbild av den verkliga, utan han har gått in i själva himlen, för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull, inte heller för att han skulle offra sig själv många gånger, såsom översteprästen varje år går in i helgedomen med en annans blod. I så fall hade han varit tvungen att lida många gånger ända sedan världens grund blev lagd. Men nu vid tidernas slut har han en gång för alla trätt fram för att genom offret av sig själv utplåna synden. Och såsom det är bestämt om människorna att en gång dö och sedan dömas, så ska Kristus, som en enda gång har offrats för att bära mångas synder, för andra gången, utan synd bli synlig för dem som väntar honom till frälsning.
Hebr. 9:18-28

”Lagen som ju har en skugga av det goda som kommer, men inte själva bilden av tingen, kan aldrig med samma offer som man ständigt bär fram år efter år fullkomna dem som träder fram. Skulle man inte annars ha upphört att offra, eftersom de som offrar inte mer skulle ha några synder på sitt samvete, sedan de en gång blivit renade? Men i dessa offer sker en årlig påminnelse om synderna. För det är omöjligt att tjurars och bockars blod skulle kunna ta bort synder. Därför säger han då han kommer i världen: Offer och gåvor begärde du inte, men en kropp har du berett åt mig. Brännoffer och offer för synder hade du inte behag till. Då sa jag: Se, jag kommer, i bokrullen är skrivet om mig, för att göra din vilja, o Gud. Först sa han: Offer och gåvor, brännoffer och offer för synder begärde du inte, och du fann inte heller behag i dem, vilka bärs fram enligt lagen. Därefter sa han: Se, jag kommer för att göra din vilja, o Gud. Han tar bort det första för att insätta det andra. Genom denna vilja har vi blivit helgade genom Jesu Kristi kropps offer en gång för alla. Och varje präst står ju dagligen och gör tjänst och bär ofta fram samma offer, som aldrig kan ta bort synder. Men sedan han har burit fram ett enda offer för synderna, som gäller för alltid, sitter han på Guds högra sida, och därefter väntar han på att hans fiender ska läggas till en fotpall för hans fötter. För med ett enda offer har han för alltid fullkomnat dem som blir helgade. Om detta vittnar också den Helige Ande för oss, för efter att han hade sagt: Detta är det förbund som jag ska sluta med dem efter dessa dagar, säger Herren: Jag ska lägga mina lagar i deras hjärtan, och i deras sinnen ska jag skriva dem, och deras synder och deras lagbrott ska jag inte mer komma ihåg. Men där det finns förlåtelse för dessa, behövs det inte längre något offer för synd. Så kan vi då, bröder, med frimodighet gå in i det heligaste genom Jesu blod, genom en ny och levande väg som han har öppnat åt oss genom förlåten, det vill säga sitt kött, och då vi har en stor präst över Guds hus, så låt oss gå fram med uppriktigt hjärta i trons fulla visshet, med våra hjärtan renade från ett ont samvete och med kroppen tvättad med rent vatten.”
Hebr. 10:1-22

/ M.H.